- Project Runeberg -  Ljungars saga /
156

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Hvad som beslöts om flyktingarne samt huru klostret fick ett oförmodadt besök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ärende till Åbo och nu hoppade af sin löddriga häst
utanför grinden samt begaf sig direkt till sin herskarinna,
hvilken han blef varse i trädgården.

Redan på långt håll ropade han:

— Eders vördighet skulle genast gå upp, biskopen
är på väg hit med fyratio tjenare! Jag red förbi
dem vid Reso kyrka, och de äro här inom en half
timme!

Arma syster Margaretha, hennes lilla fröjd af sina
frukter och blommor, den enda jordiska ersättningen
för alla bennes mödor och bekymmer, var nu med
ens fullkomligt tillintetgjord! Hon kunde med skäl
förvånas öfver detta oväntade budskap, ty när det
någongång hände att biskopen hedrade klostret med sitt
besök, hvilket aldrig skedde utan viktiga skäl och ett
talrikt följe, bade både sed och grannlagenhet bjudit
att låta ett par tre dagar förut anmäla besöket genom
ett enkom utfärdadt ilbud, på det att mottagandet blefve
så värdigt, som en gäst af hans rang med skäl kunde
påräkna. Antingen ville nu biskop Arvid visa sin
myndighet genom att uraktlåta denna formalitet, eller hade
ban i sinnet att öfverraska klostret med någon
oförmodad visitation. Hvilken tydning man än ville gifva
ett så plötsligt besök, kunde biskopens uraktlåtenhet
ej annat än förnärma det stolta klostret, som härtills, i
sin egenskap af brigittinerordens enda representant i
Finland och ett filialkonvent under Vadstena, ganska
litet varit af honom beroende. Och hvad skulle
generalkonfessorn säga härom, han som ansåg sig vara ungefär
lika hög herre som biskopen själf? Hvilken lycka, om
han nu hade varit sin kos på resa till Sverige, i stället
att försätta den stackars abbedissan mellan två eldar,
hvilket ofelbart skulle inträffa, om dessa prelater råkade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free