Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Hvad som beslöts om flyktingarne samt huru klostret fick ett oförmodadt besök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
21. Hvad som beslöts om flyktingarne samt huru
klostret fick ett oförmodadt besök.
Abbedissan kände sig mera uppskrämd än öfvertygad
af sin stränge och obeveklige ämbetsbroders
anförda skäl, men hon fann likväl för godt att icke uppenbart
motsätta sig hans mening, tänkande, efter svaga
och obeslutsamma själars vana, att kommer dag, kommer
råd. Finland hade blifvit generalkonfessorns oroliga och
hersklystna ande för trångt, och fastän han var nog
klok att inse den fördel Nådendal kunde draga af ett
bättre förhållande till biskopen i Åbo, var han alltför stolt
att själf böja sin styfva prelatnacke under denne andlige
öfverherre. Broder Sven Thordsson hade därför tillkännagifvit
sitt beslut att om få dagar återvända till Vadstena,
till icke ringa bekymmer för abbedissan och båda
konventerna, munkar och nunnor i Nådendal, som hade den
kraftfulle mannen att tacka för mången klok åtgärd till
klostrets återupprättelse.
Förgäfves hade de under flera viktiga öfverläggningar
sökt förmå honom att kvarstå vid sin befattning
som klostrets egentlige styresman; han hade föreburit
angelägna värf i Sverige och stod fast vid beslutet.
Måhända förstod han ganska väl, att hans afgång ingalunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
