Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Flyktingarne ankomma till Nådendal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om sin beskickning och gifva gårdsmästaren
instruktioner om lossningen af hans skutas laddning. Det
väckte deras förundran, att klostertjenarne, som tassade
tyst genom rummet, icke tycktes bevärdiga dem med
någon uppmärksamhet. Alla som visade sig sågo
viktiga och hemlighetsfulla ut. Det stora timglaset i en
nisch vid mellersta fönstret rann så tyst och enformigt,
saudkorn efter sandkorn, som hade själfva tiden haft
lust att stanna i sitt lopp. En gammal tjenande syster
kom ut med en korg läkemedel och färsk spenat,
som hon skulle föra åt en sjuk i staden, och besvarade
barnens ödmjuka hälsning med ett sakta benedicite.
Två unga klosterpigor aftorkade dammet på fönsterna
och hviskade förstulet med hvarandra, liksom hade de
någon statshemlighet på sitt samvete. Två bleka och
gängliga korgossar af Davids och Birgers ålder väntade,
utan att våga yttra ett ord, på sakristanens order
för morgondagen. Stundom kom genom rummet ett
bud från det sittande kapitlet: då vändes allas ögon
häpna ditåt, liksom väntade man någon stor olyckspost.
I den stora salen med dess små fönster rådde en
skymning på själfva den ljusa sommarmorgonen, och själfva
luften skulle ha förekommit barnen kväfvande tung,
därest icke ett af fönstren varit öppet mot trädgården,
hvars friska fläktar af sommardoft erinrade flyktingarne
om den natur af ungdom och hälsa, hvilken de nyss
hade öfvergifvit.
Öfver hela klostret hvilade likasom en känsla af
betryck och en aning om undergång. David och hans
vänner hade, sig ovetande, öfverraskat en lysande och
mäktig institution midtunder dess husliga sorger, som
borde döljas för världen. Skogsbygdens oerfarna barn
förstodo det icke. De funno klostret kvalmigt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
