Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Om Ljungars källa, och huru Beata sprang natthugg med en hvit flicka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
David hämtade ett par breda blad af caltha
palustris och presenterade dem som dryckeskärl, hvartill
bladen endast behöfde böjas en smula. Vattnet smakade
verkeligen starkt af järn, men det hindrade icke Ljungars
barn att dricka deras förfäders dryck.
Birger drog ett djupt andedrag och rätte på sig med
en förunderlig manhaftighet, likasom hade han i hast
blifvit en annan karl. Han tyckte i detta ögonblick, att
han kunnat taga en björn i kragen. Men på Beata hade
vattnet den mindre förunderliga verkan, att hon kände
sig med ens obegripligen hungrig. Man framtog därför
den medförda vägkosten af smör, bröd, ost och mjölk,
som smakade förträffligt efter dagens mödor i den svala
aftonluften och på den vackra höjden vid klippan.
— Hvarför stå källan och klippan i Ljungars vapen?
frågade Beata gladlynt, mumsande på den sköna färska
osten.
— Den gamla tallen och den hvita flickan stå där
också, svarade Birger. Det har ju Renata tusen gånger
berättat oss.
— Jag tror att hon gjort det — sade Beata flyktigt
— men det är en saga, och vackra sagor tycker jag om
att höra flera gånger.
— Jag vet ej om det är rätt att tala därom just
här, sade Birger och såg sig något förlägen omkring.
— Just här vill jag höra det, återtog Beata, som,
efter sin vana, icke lätt gaf med sig, när hon fått något
i hufvudet. — Just här! Och när du berättar, vill jag
se på den röda klippan och den fula gamla tallen och
höra källan plaska mot stenarna, och då vill jag tänka
att Ljungars hvita flicka står bredvid källan och vinkar
oss, som hon förr sades göra med Ljungars barn. Men
så börja då engång; hvarför ser du så underligt ditåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
