Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Huru Beata, Birger och David redo till Ljungars skog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver sumpiga ställen, medan David bar fröken. De
skulle rida ut strax efter middagen och vara tillbaka
i god tid, innan solen gick ned. Och som Davids ord,
alltsedan hans manhaftiga träta med själfva herr Bo,
var kungsord i moderns ögon, måste vederbörande låta
sig härmed nöja, hvarefter färden beslöts.
Klockan var mellan två och tre på eftermiddagen,
när det lilla sällskapet af fyra personer, en man, två
pojkar och en flicka, begaf sig på väg. Främst gick
David som vägvisare och avantgarde; efter honom följde
Beata och Birger hvar på sin sediga arbetshäst, och
sist lunkade Jaakko, en gammal laxfiskare, som
arriergarde för karavanen. Den lilla ostyriga fröken var utom
sig af förtjusning öfver att engång få färdas fritt i skog
och mark; än skulle hon ha en löfruska för att jaga
bort myggorna, än viftade hon med löfven den ena och
andra hurtigt kring öronen. Birger åter såg idel
märkvärdigheter vid sidan af vägen; än en röd sten, som
blänkte förunderligt; än en ängsnejlika, som Jaakko skulle
plocka åt honom; än ett besynnerligt moln, som tycktes
kullra på skogstopparna. Men emedan man hade nära
en half mil till källan, som låg ungefär halfvägs mellan
slottet och byn, ehuru något på sidan, fann David för
godt att icke göra junkern till viljes och stanna vid
alla märkvärdigheter, utan trafvade friskt på; och så
kom man till skogen.
Nu för tiden ha stränderna af den forsande Kumo
redan länge varit antingen skoglösa, eller bevuxna med
löfträd och små tallar, hvilka icke dugat att såga till
plankor för Björneborgs hamn. Men vid tiden för denna
berättelse växte på båda sidor om älfven en hög
timmerskog, som endast ställvis afbröts af svedjemarker och
en eller annan fiskares fattiga torpstuga. Barnen hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
