Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDEN KRYMPER IHOP.
Å, vad Homeros’ värld var förskräcklig med sina
obestämda gränser, väldiga vidder och omätliga avstånd!
Medelhavet och Svarta havet voro gränslösa havsytor
över vilka man kunde hålla på att färdas i oändlighet
och i åratal. På deras hemlighetsfulla stränder lågo
osannolika folks osannolika hem. Det Stora Havet, det
Breda Havet, det Bottenlösa Havet; etiopierna »som bo
i fjärran, de avlägsnaste bland mänäniskor», och
cim-brerna, »svepta i mörker och moln», där »dyster natt är
bredd över förskrämda dödliga.» Fenicien var en svår
•resa, Egypten helt enkelt ouppnåeligt, medan Herkules’
stöder utgjorde världens yttersta gräns. Odyssevs höll
på i nio dagar att segla från Ismarcus, ciconiernas stad,
till lotusätarnas land — en tid som i våra dagar skulle
vålla oro hos assuradörerna om det tog så länge för den
långsammaste kustångare att fara över Medelhavet och
Svarta havet från Gibraltar till Sebastopol.
Homeros’ värld, som hade så ringa utsträckning, var
i alla fall omätlig, omgiven av en smal rand av universum
— floden Oceanus. Men så den har krympt ihop! Noga
kartlagd, vägd och mätt, tusen gånger större än Homeros’
värld, har den i våra dagar blivit en liten prick som efter
oföränderliga lagar virvlar fram genom ett universum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
