- Project Runeberg -  Om Lars Johansson : (Lucidor den olycklige) : litteraturhistoriskt utkast /
107

(1876) [MARC] Author: Josef Linck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bröllopsrimmen. Likasom de sakna sjelfkritik, äro de också
utan hållning och en alltigenom värdig sorgestil. Vi skola
ur massan blott uttaga några få citater. Skalden begagnar ofta
det sämsta hvardagsspråket, ända till oqvädingsord, t. ex.
»pykka», »hampus» (skråpuk, odugling) m. fl. Hvad skall
man säga om det tillkrystade i en sådan sats som denna?:
Himlen ville ej att en viss person skulle bli längre i den
falska och bekymmersamma verlden,

»Som mäd gull-glysand skijn mång tusends gudh-veet skymmer».

Eller om den brist på lyftning, som röjer sig i en sådan
sats, då de fattiga skola beklaga en viss persons frånfälle?:

»Så offta theras maga sin affraa kreffver.»

Man får understundom fundera mycket, innan man fattar
hela passager i dessa begrafningssånger. De åtföljas vanligen
af särskilda grafskrifter, som bestå af mycket beröm till den
aflidne och åtskilliga i en pikant sentensform affattade
varningsord till den förbigående läsaren att komma ihåg, att
»alt födt och gödt blijr dödt» o. s. v. De äro affattade i
form af minnesstenar, grafurnor och dylikt och målades eller
inristades på grafvårdarna, så att en vandrare på den tidens
kyrkogårdar visst icke saknade tillfälle till både roande och
uppbyggliga betraktelser. Som de emellertid äro rätt
utförliga, skola vi ej inkräkta på utrymmet genom att citera
dem. Vi skola blott anföra de kortaste och bästa.

Till stilen utmärka sig Lucidors griftqväden af ett visst
manér, en stark patos ända till häftighet. Han uppradar en
mängd ord efter hvarandra t. ex.

»Ängslan, pust, suk, snyftan, iämmer,
Sorg, kval, tårar, hierte-kvaaf,
Alt hvad siäl-bedröfligt klämmer,
Grufste sorgers olyks-haaf.» Etc.


Det handlar dock om ett litet barns död. I allmänhet
besitter han stor kraft i att förekasta menniskan hennes
förgänglighet och lyfter sig då ofte till verklig poesi: —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljlucidor/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free