Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
håll. Det har varit oss obehagligt att ingå i dylika detaljer,
men vi hafva ansett det nödvändigt för Lucidors minne och
förklara således, att inga giltiga bevis kunna uppletas för
att han varit en slaf under dryckenskapslasten. Han har blott
betett sig så, som en glad fest och tidehvarfvets burleska
seder inom hans kretsar gjorde ursäktligt.
Dock få vi ej mäta den tidens samhällslager efter vår
måttstock. Klasserna voro då skarpt afsöndrade, när de nu
öfvergå i hvarandra. Då fanns ej denna mäktiga medelklass,
som nu dragit bildningen, rikedomen och makten till sig.
En nutidens grosshandlare eller brukspatron skulle ej förstå
den simple handelsman, som sjelf stod i sitt trånga och
illa luktande kyffe till bod, eller den inspektor öfver statens
bruk och räntor, som hörde till Lucidors umgängeskrets.
Endast när de blifvit rika och förvärfvat sig allmännare
anseende bland sina likar, upphöjdes de till rådmän. En
nutidens militär, som är sällskapslifvets och balernas riddare,
skulle lika litet kunna jemföras med sextonhundratalets
löjtnant eller fänrik, hvilken aldrig kunde styra sitt lynne och
ständigt var invecklad i blodiga gräl. Och nutidens unga
damer af den högre bourgeoisin skulle ej vilja erkänna den
Sissla eller Malen, som aldrig lemnat hemmet, som knappt
kunde läsa innantill och alldeles icke kunde skrifva en läslig
rad, som förgäfves låtsade sig misstycka männens råa skämt,
och som i de förmögnare husen skötte om matskåpet och
bränvinsstopet samt dess emellan sqvallrade och tisslade med
sina leksystrar. Blifna fruar, ställde de sig ofta vid
fönsterna eller portarna och gjorde spefulla anmärkningar om
de förbigående karlarna. Men dessa skaldens bekanta, hvilkas
seder han skildrar, voro den tidens medelklass. Och det
språk han begagnar är en trogen bild af medelklassens då
varande språk, ogrammatikaliskt och tungrodt till sina
former, naivt och ej nogräknadt till sitt innehåll, snarlikt det
idiom, som nu talas af vår tids halfuppfostrade allmoge.
Man ser blott deraf, bland hvilka personer han var van att
röra sig. Ty hvilken skilnad mellan hans simpla och
inkorrekta, men rent fosterländska uttryck och den
halffransyska och latinbemängda svenska i de mest städade och
finpolerade perioder, som vi läsa uti en de la Gardies och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
