Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hegans skickliga irländska band som manipulerat detta lilla
bråk med hjälp av Ljusan Dags klondykeguld. Det var över
huvud taget en obetydlig affär — eller verkade vara. Men
Hamnarbetarförbundet tog upp affären och stöddes av hela
Water Front Federation, sammanslutningen av kustområdets
fackförbund. Steg för steg blev strejken alltmer invecklad. När
servitörer och kökspersonal vägrade servera strejkbrytarna eller
deras arbetsgivare blev de tvingade att gå ut i strejk.
Slakteriarbetarna vägrade att röra vid kött som var avsett för de
osolidariska restauranterna. De samarbetande
arbetsgivarföreningarna gjorde enhetsfront och mot dem stod de 40 000
organiserade arbetarna i San Francisco. Bageriarbetarna och
brödutkörarna gick i strejk, följda av mejeriarbetarna,
mjölk-utkörarna och hönsplockarna. Byggnadsarbetarna slog fast sin
ställning i otvetydiga ordalag och hela San Francisco var
upp-och nedvänt.
Men ännu rörde det bara San Francisco. Hegans intriger
var mästerliga och Ljusan Dags fälttåg utvecklade sig
plan-enligt. Den märkliga kamporganisation som var känd under
namnet Stillahavskustens Sjöfolksförbund vägrade att arbeta
ombord på fartyg där lasten stuvats av strejkbrytare. Förbundet
ställde ultimatum och utlyste därefter strejk. Detta hade hela
tiden varit Ljusan Dags syfte. Sjöfolksförbundets
förtroendemän klev ombord på varje fartyg som kom in och besättningen
sändes i land. Tillsammans med sjömännen gick eldare,
maskinister, kockar och uppassare. Med varje dag växte antalet
stillaliggande båtar. Det var omöjligt att skaffa
strejkbrytar-besättningar för sjöfolksförbundets medlemmar var kämpar
som fostrats i havets hårda skola och när de gick till angrepp
betydde det strejkbrytarnas död. Denna del av striden spred sig
längs hela Stillahavskusten, ända tills alla hamnar var fyllda
med döda skepp och sjöfarten var lamslagen. Dagarna och
veckorna gick och strejken höll. The Coastwise Steam Navigation
Company och The Hawaiian, Nicaraguan and Pacific-Mexican
Steamship Company var fullständigt utkörda. Deras utgifter
för att bekämpa strejken var oerhörda; inga pengar kom in
och situationen försämrades ständigt till dess att deras enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
