- Project Runeberg -  All världens fiende med flere berättelser /
138

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oceanplöjaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och en gryende misstanke att ryska flottan kunde
behöva kolen. Trassel och uppskov, långa väntetider ute
till havs, internationella komplikationer, hela världen
upprörd över gamla Tryapsic och dess last av
kontraband — och så vidare till Japan och skeppshamnen
Sassebo. Tillbaka till Australien, ny befraktning,
styckegods upphämtat i Sydney, Melbourne och Adelaide
samt överfört till Mauritius, Lorenzo Marques, Durban,
Algoa Bay och Kapstaden. Till Ceylon för att få
order, och från Ceylon till Rangoon för att lasta ris till
Rio Janeiro. Därifrån till Buenos Ayres och lasta majs
till Storbritannien och Irland eller kontinenten,
uppehåll i S:t Vincent, där order kom att gå vidare till
Dublin. Två år och fyra månader, åttahundrafemtio
dagar enligt loggboken, hade fartyget ångat av och an
på de tusenmilslånga oceanvägarna och tillbaka igen
till Dublin. Och nu var kapten Mac Elrath grundligt
trött.

En liten bogserbåt hade nu tagit Tryapsic om hand,
och med buller och slammer och gälla kommandorop,
med halv maskin och sakta fart, blev den gamla
havsvandraren stött och knuffad och driven genom
dockportarna in i Ring’s End Basin. Trossar kastades i
land från fören och aktern och en järnkedja hyvades
ut midskepps. En liten grupp av glatt väntande
människor hade redan samlats vid tilläggsplatsen.

»Signalera!» kommenderade kapten Mac Elraths
tjocka långdragna stämma, och tredje man började
genast arbeta vid maskinrummets telegraf.

»Landgången ut!» ropade andre man, och när detta
var verkställt: »Nu ä’ det bra.»

Det var det sista arbetet som manskapet hade att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfiende/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free