Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tätt bredvid varandra två klara ljusblixtar ständigt
upprepades.
”Sådant där kunde man åstadkomma med två
handspeglar”, lydde Henrys kommentarie.
”Det är Chias ögon”, sade peonen. ”Det står så
skrivet i knutarna, som ni ha hört min far säga:
Vänta i Guds fotspår tills Chias ögon blixtra.”
Den gamle mannen reste sig och utropade vildt:
”För att finna skatten måste vi finna ögonen!”
”All right, min gubbe lilla”, sade Henry i lugnande
ton, i det han med sin lilla reskompass bestämde
blixtarnas läge.
”Han har en kompass i sitt huvud”, sade Henry
en timme senare om den gamle mannen som red i
spetsen för skaran. ”Jag kontrollerar honom med
kompassen, och vilka naturliga hinder som än tvinga
honom att göra en omväg kommer han alltid tillbaka
till den rätta kursen, som om han själv vore en
magnetnål.”
Icke sedan de lämnade sänkan hade blixtarna varit
synliga. Endast från den punkten medgav det
kuperade landskapet att man kunde se dem. Landskapet
var skrovligt, splittrat i arroyos och klippor, randade
av skogsdungar och bälten av sand och vulkanisk
aska.
Slutligen blev vägen omöjlig för deras åsnor, och
Ricardo lämnades efter för att ta hand om mulorna
och deras peoner och slå läger. De andra fortsatte
och klättrade uppför den djungelklädda branten, som
spärrade vägen för dem, genom att hissa sig själva
och varandra upp från rot till rot. Den gamle Maya-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
