Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orm. Jag dör om fem minuter, och det gläder mig,
ty då skall mitt hjärta inte längre marteras av dig.”
Hon lyfte ett anklagande finger mot honom,
flämtade fram början av den anklagelse hon ej kunde
uttala och sjönk ner avsvimmad.
Francis kände endast till Centralamerikas ormar
genom hörsägen, men den var tillräckligt skrämmande.
Det talades om att till och med mulor och hundar dogo
under förfärliga kval fem eller tio minuter sedan de
blivit bitna av små reptiler, som knappast voro en aln
långa. Inte underligt att hon hade svimmat, tänkte
han, då ett så ohyggligt starkt gift redan börjat verka.
Han kände ej heller till sättet att behandla ormbett
annat än genom hörsägen, men han erinrade sig att
man måste anbringa en åderklämma för att hämma
blodciikulationen ovanför såret och hindra giftet från
att tränga till hjärtat.
Han tog fram sin näsduk, knöt den löst omkring
benet ovanför knäet, stack in en kort drivvedsticka och
vred om den så att näsduken satt förfärligt hårt.
Sedan öppnade han det lilla bladet på sin pennkniv,
brände det med flera tändstickor för att försäkra sig
mot baciller och skar försiktigt men skoningslöst i de
båda såren efter ormens tänder.
Han var själv förskräckt, arbetade med feberaktig
skicklighet och befarade i varje ögonblick att de första
tecknen till förintelse skulle visa sig på den vackra
kropp han hade framför sig. Efter vad han hört
började de ormbitnas kropp svälla hastigt och ohyggligt.
Redan då han slutat avlägsna huden från såren visste
han vad han sedan skulle göra. Först skulle han suga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
