Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dawid Liwingstone, hans person och missionswerksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anfall, och blef sedan illa eller ofullständigt tillrättadragen. Huru
ser man ej att små omständigheter hafwa stora och betydelsefulla
följder! Denna illa skötta ledbrytning, som tydligt kunde
skönjas på armens utansida och dess yttre ställning, war det
egentliga kännemärke, hwarpå Liwingstones döda kropp kunde
igenkännas och fullkomligt bestyrkas, då den påfanns och hemfördes
till England 1874. Wi sade att hela werlden känner
denna Liwingstones dödsfara i Mabotsa, men hwad werlden
icke torde weta är, att det war Mebalwe, en omwänd inföding
och Liwingstones trogne medhjelpare i arbetet bland folket,
som räddade hans lif genom att draga lejonets uppmärksamhet
på sig, sedan det redan fattat tag i Liwingstone. Då Mebalwe
anföll det wredgade djuret, släppte det ögonblickligen
Liwingstones axel och sprang med ett hopp ursinnigt på sitt
andra offer, bet Mebalwe i höften, rusade derefter på en tredje
person och högg ramen i dennes axel, då ändtligen de nyss
förut aflossade bössskotten gjorde sin werkan, och den wäldiga
kämpen föll död till marken. Det är i hög grad anmärkningswärdt
att Liwingstone i trettio års tid kunde utföra så mycket
arbete i alla möjliga rigtningar, utstå så många ansträngningar,
mödor och resor med en arm, som war så förlamad,
att han dermed ej förmådde lyfta en lätt fogelbössa eller ens
lyfta upp sjelfwa armen horisontelt med axeln. Han gjorde
aldrig någon affär af denna händelse eller ens talade om densamma.
Till sin far skref han derom på följande sätt:
"Nyligen har ett lejon tagit nio får midt på ljusa dagen
uppe på en höjd nära wårt hus. Allt folket sprang genast
dit upp, och emot min wana följde jag med, hwilket war
oförsigtigt, men jag wille se, huru de buro sig åt för att fälla
odjuret, och uppmuntra dem att skjuta det. De omringade det
flera gånger, men det bröt sig alltid ut ur ringen, och jag
tröttnade slutligen att se på. Då jag återwände och nästan
hunnit ned för höjden, kom jag helt nära lejonet, som man hade
sårat. Det rusade fram ur ett busksnår, som dolde det för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
