Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dawid Liwingstone, hans person och missionswerksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liwingstones eget missionslif. Såsom den lilla flickan, hwilken war i
slafweri, betryck och nöd, erhöll hjelp och skydd af den kärleksfulle
doktorn, hwilken hon instinktmässigt kände att hon kunde
tro och förlita sig på, så gjorde ock det hedniska och nödstälda
Afrika under hans missionstid der; hans hjerta öppnade sig
genast för båda och han öfwergaf dem icke så länge de behöfde
hans hjelp och han förmådde gifwa densamma.
Då ett år förflutit, afgaf Liwingstone till missionssällskapet
i London en redogörelse öfwer sitt arbete och sina iakttagelser.
Hans skildringar öfwer folket äro mycket intressanta.
Med glödande ord omnämner han sin glädje öfwer att nu
kunna tala språket så att man fullt förstod honom. Det hedniska
mörkret förskräckte honom. "Infödingarnes begrepp om
Gud", yttrar han på ett ställe, "är af den mest swäfwande
beskaffenhet; det sträcker sig ej stort högre än till deras
begrepp om en höfdings rang, och de tweka ej att benämna sina
höfdingar med namnet Gud. Jag har under mina resor
hwarje dag warit plågad af att höra äfwen mig så benämnas,
ehuru jag derigenom ofta fått anledning att tala till dem
om den ende sanne Guden. Jag har aldrig känt mig så djupt
gripen af mensklighetens sjunkna tillstånd som då jag blifwit
benämd med detta namn. Det är werkligen en smärtfull sanning
att menniskan i sitt hedniska tillstånd liknar djuren. Under en
resa till det inre af Betschuana, der jag warit en gång förut, då
jag ock lofwade folket att återkomma, besökte jag twenne ansedda
höfdingar, Bubi och Sekomi, hos hwilka jag stannade en tid
för att göra förberedelser till skolor bland deras folk, hwilka
skolor skulle förestås af twänne mina följeslagare, som woro
omwände infödingar och tillhörde kyrkan i Kuruman. Båda
dessa höfdingar woro fruktade män: ingen missionär hade
förut besökt dem. Jag uppträdde wänligt, men med allwar och
bestämdhet inför dem; det duger ej annat; ju mer man wisar
sig beroende inför dessa menniskor, ju mer wilja de taga
makten och tyrannisera; jag låter dem alltid förstå att jag gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
