Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGOTREDJE SÖNDAGEN
EFTER TREFALDIGHET.
Ett ärligt svar på en oärlig fråga.
Matt. 22: 15—22.
Därefter gingo fariséerna bort och fattade det
beslutet att de skulle söka snärja honom genom
något hans ord. Och de sände till honom sina
lärjungar, tillika med herodianema, och läto dem
säga: ”Mästare, vi veta att du är sannfärdig och
lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga
efter någon; ty du ser icke till personen.
Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt
att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?”
Men Jesus märkte deras ondska och sade:
”Varför söken I att snärja mig, I skrymtare ?
Låten mig se skattepenningen.” Då lämnade de
fram till honom en penning.
Därefter frågade han dem: ”Vems bild och
överskrift är detta?” De svarade: ”Kejsarens”.
Då sade han till dem: ”Så given då kejsaren
vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör”.
När de hörde detta, förundrade de sig. Och
de lämnade honom och gingo sin väg.
Vi ha Jesu fiender att tacka för mycket gott. Ja, det1
högsta goda under stundom, såsom då de tvingade
Frälsaren att framställa hela Lukas* femtonde kapitel, ”De
förlorades kapitel”.
Och här ha vi i vår text den nationella frågan utredd
och klarlagd i sin huvudpunkt, så att ingen kristen
behöver grubbla över den stora delen av livet, den som rör
vårt förhållande till staten och överheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
