Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift.
61
möter samla de mest oberoende och de mest upplyste
män, for att föreställa hela nationen. Bygger man
på denna grund etc. - Och hvad beträffar Geijers
oftanämnda yttrande, kunna vi exempelvis föra i
minnet grefve Carl Gustaf Spens’s åberopande deraf
vid 1834-35 årens riksdag, på sätt i den recenserade
skriften sid. 437 är anmärkt.
Men det finnes ett vittnesbörd, vida säkrare än hvad
flera eller färre riksdagsmän kunna hafva uttalat,
beträffande de Gei-jerska dåvarande åsigternas verkan,
nemligen den obestridliga faktiska omständighet att
allmänna valens grundsats under decennier derefter
var öfvergifven af majoriteten vid riksdagarne.
Tredje perioden i vår historik omfattar
ensamt riksdagen 1834-35. Detta har, såsom vår
redogörelse (s. 422) utvisar, »skett icke derför att
constitutions-utskottet nu afvek från de ända sedan
1818 af detsamma uttalade grundsatser i afseende
på sättet för tillvägabringande af en förbättring
i vår nationalrepresentation ; - icke heller derför
att denna förbättring nu tog något betydligare steg
framåt (det enda resultatet i detta hänseende var
frälsehemmans-ägares inrymmande i bondeståndet);
men emedan samma riksdag det oaktadt tydligen bildar
öfvergången till en utbredd agitation (särskildt
från tidningspressens sida) för mera genomgripande
förändringar i representationsskicket, samt icke minst
derför att det var nu frågan första gången väcktes om
en förändrad kommunalförfattning och dennas ställande
i samband med riksdagsrepresentationen.»
Derefter redogör Förf. i korthet för förslagen
under detta riksmöte till national-representationens
ombildning, samt förslaget till en landtdagsordning,
och för behandlingen af dessa förslag, äfvensom
de väckta frågorna om förändringar i adelns
organisation vid riksdag, och slutligen för Grefve
Carl Gustaf Spens’s i så många afseenden märkeliga
och inflytelserika förslag om återinförande af
landskapsting och dessas konstituerande till
valkorporationer för utseende af riksdagsmän.
De anmärkningar Recensenten framställer mot
detta kapitel, äro af samma beskaffenhet som hans
föregående.
a) Utan allt afseende derpå att den framställning,
hvaraf kapitlet utgör en del, handlar örn
nationalrepresentationens om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
