Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk universitetshistoria. H. Rördam. Kjöbenhavns Universitets Historie, 1:ste Dels 1:ste Hefte. Lunds Universitets Historia. Första delen af Martin Weibull; andra delen af Martin Weibull och Elof Tegnér. P. A. Renvall: Biografiska Anteckningar öfver Finska Universitetets Lärare, Embets- och Tjenstemän. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466 NORDISK
UNIVERSITETSHISTORIA.
moderlandet. Här var ett stort försoningsarbete att
göra, och det var särskildt med hänsyn dertill, som
svenska regeringen grundade det femte universitetet
inom sina gränser, dermed ökande den förtjenst om
sina eröfrade provinsers andliga odling, som man
aldrig skall kunna frånkänna den svenska styrelsen
under dess stormaktstid. Med denna förtjenst
sammanhängde aktningen för under-såtarnes fornärfda
egendomligheter, som just här särskildt visar sig, ty,
då 1676 det nya kriget med Danmark utbröt, var ännu
danskan bildningens och de offentliga förhandlingarnes
språk, liksom äfven danska lagar och författningar
bestodo vid kraft. Men detta krig visade hela faran
af att hafva en stat i staten. Karl XI beslöt att
undanrödja den, och hans stora nivelleringsarbete
sträckte sig äfven till de södra provinserna. I
det försvenskningsarbete, som nu genomfördes, har
universitetet spelat en framstående roll. Sjelft
hade det från 1668-1676 företett inom sin lärarekår
en besynnerlig blandning af nationaliteter, då 8
af professorerna varit tyskar, 8 danskar och blott
7 svenskar. Det tyska elementet hade till och med
varit nog starkt att föra till inrättandet af tysk
guds-tjenst hvarannan söndag i domkyrkan, en åtgärd
så orimlig, att man ej kan begripa dess införande
än mindre förklara dess långvariga bibehållande,
oaktadt församlingens klagan.
Nu efter lyckligen utkämpadt krig blef universitetet
svenskt, likaså förvaltning, kyrka och språk. Den
sista åtgärden var, såsom författaren visar, ej så
våldsam, som det vid första ögonkastet kan synas,
ithy att om än danskan var bildningens språk, stod
dock folkets munart närmare de götiska grannarnes, och
för öfrigt var okunnigheten så stor, att lära skrifva
och lära svenska blef detsamma. Först 1682 öppnades
universitetet ånyo, men ej med deri ståt som 14 år
förut, sedan Karl XI, som hatade stora ordmen fordrade
allvar i arbete, kärft förklarat, att »restaurationen
realiter bestod deri, att man begynner och fortfar
dersammastädes att lära och proponera, som förr.»
Det tidskifte, som nu följer och sträcker sig 27
år framåt i tiden, tills 1709 års händelser bröto
Sveriges yttre och inre krafter, är synnerligen
torftigt. Dess vetenskapliga lif är ringa, och man
kan ej vänta sig särdeles mycket, när man besinnar
de yttre hjelpmedlens ringhet. Ty i detta senare
afseende måste vi erinra, att ehuru universitetet
vid dess första stiftelse blifvit på ett lysande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
