Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk universitetshistoria. H. Rördam. Kjöbenhavns Universitets Historie, 1:ste Dels 1:ste Hefte. Lunds Universitets Historia. Första delen af Martin Weibull; andra delen af Martin Weibull och Elof Tegnér. P. A. Renvall: Biografiska Anteckningar öfver Finska Universitetets Lärare, Embets- och Tjenstemän. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 NORDISK
UNIVERSITETSHISTORIA.
strid, som sönderslet Kalmar-Unionen. Den
tilltager derefter ånyo *) och deraf förklaras
äfven den vidsträcktare bildning, som anträffas
inom aristokratien under Gustafs söner, jemförd
med den föregående tiden. I Wittenberg studerade
Göran Gylta, Nils och Erik Gyllenstierna, Nils och
Ture Bjelke. I Rostock Nils Krumne, Erik Trolle, Åke
Bengtson Ferla etc. Af stridskämparne vid de religiösa
brytningarne UD der Johan III och ännu senare firma
vi i Wittenberg Olaus Martini, i Greifswald Abrahamus
Angermannus, i Bostock Andreas Laurentii, Petrus
Jonae och Nicolaus Olai Both-niensis, i Leipzig Ericus
Skepperus m. fl. Och besöken snarare till- än aftogo
efter universitetets återställande år 1595. Ar 1596
inskrefvos i Greifswald 4 Oxenstiernor på en gång och
jemte dem deras preceptor, famulus och puer **). Man
måste här ihågkomma, att Sverige kände sig nu allt
starkare dragas in på sin verlds-historiska bana.
Tid och utrymme medgifva oss icke att vidare ingå
i Bör-dams intressanta arbete, utan vi hänvisa
våra läsare till sjelfva källan och vi tro oss
kunna försäkra, att hur vetenskaplig författarens
forskning och framställning än är, skall ingen, som
intresserar sig för Nordens bildnings-historia, kunna
lägga arbetet ifrån sig utan att tacka författaren för
det nya och rika ljus, som han kastar öfver densamma.
Äfven vårt brödrauniversitet i Lund har samtidigt
fått sin historia påbörjad. Dess författare hafva haft
en stor svårighet att bekämpa i den knappt tillmätta
tiden, då föga öfver halftannat år kunnat anslås till
arbetet, såvidt det skulle kunna framträda vid den
stora jubelfesten; ej heller egde de samma fördel,
som den danske författaren, att hafva egnat mångåriga
studier åt dit-hörande ämnen. Men bedömer man arbetet
med billigt afseende fästadt härvid, så kan man ej
annat än skänka författarne sin
*) Då Gustaf I:s ställning till den svenska
bildningsfrågan ej hör hit, vilja vi blott anmärka
vid den intressanta notis, författaren meddelar
(s. o47) om Gustaf I:s försök att anskaffa lärare
från Wittenberg, att sjelfva faktum ej varit i
Sverige obekant, emedan Gustafs bref derom till
Nicolaus Magni år 1538 finnes tryckt; se Arrhenii
Historia Acaderniae Upsal. sedermera fortsatt af Knös,
disput. Academ. 1784, p. 139, not b. Norlin tyckes
ej hafva begagnat detta arbete.
**) Alla de upplysningar rec. meddelat om svenskars
besök vid främmande universitet äro hemtade ur
C. G. Styffes handskrifna utdrag ur dessa universitets
matriklar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
