Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTE/. 383
dyrare för jordbruket, än för andra näringar. Till
alla dessa förhållanden bör skälig hänsyn tagas
vid ordnandet af krigstjenst-skyldigheten till
stärkande af fosterlandets försvar. Men ett är de
skäliga anspråk, som den skattskyldiga jordens egare
kunna anses befogade att ställa på den lagstiftande
makten, då den i större utsträckning än hittills
anlitar den medborgerliga pligten; ett annat de på
en förment rätt trotsande anspråk på särskildt veto
i fråga om krigstjenstskyldighetens ordnande, som
blifvit för rust-och rotehållare såsom en särskild
statsmakt yrkade. Af dylika anspråk som dern, hvilka,
efter hvad vi ofvan visat, blifvit framkastade utan
faktisk utredning af rättsfrågan, vare sig sådan
den vid indelningsverkets grundande framställde
sig, eller sådan den i begynnelsen af det år 1809
grundlagda statsskick afgjordes, är intet godt att
vänta för vårt fosterland. Rättsfrågan, sedan den en
gång blifvit framkastad, söker sin lösning och kan ej
erbjuda något er-kändt opartiskt afgörande. Huru klart
en domstol eller embets-myndighet eller af regeringen
tillsatt komité må bevisa det förhastade och ogrundade
i de nya lärorna om rust- och rotehållares särskilda
privilegium, skola de, som omhulda dessa anspråk,
jäfva sådana utlåtanden, under förevändning att de
blifvit afgifna af partiska domare, enär dessa anspråk
innebära betydligt ökade uppoffringar från deras sida,
som fälla domen. De, som ogilla dessa anspråk skola
å sin sida alltid bestrida rättvisan af det utslag,
som riksdagen kunde komma att afgifva till förmån för
desamma. Eepresentationen, som i allmänhet är olämplig
för afgörande af rättsfrågor, skulle särskildt i denna
anses jäfvig med hänsyn till den öfvervigt, som dess
’sammansättning onekligen kan bereda åt de enskilda
intressena i denna fråga. Vid sådant förhållande,
som det nu angifna, visa sig de nya lärorna
endast användbara såsom medel att förhindra eller
undanskjuta slutliga afgö-randet om det bästa sättet
att ordna krigstjenstskyldigheten till stärkande af
landets försvar, hvartill kommer något som är ännu
betänkligare. Underordnande fosterlandets kraf under
outredda enskilda rättsanspråk, beröra dessa läror
på olika sätt olika egna intressen. De innebära uti
sig en söndringens och tvedrägtens ande, som under
riksdagens öfverläggningar redan låtit ord falla,
hvilka varit egnade att hos fosterlandsvännen väcka
farhåga för vår framtida sjelfständighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
