Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN.
Det är så långt ifrån att indelningsverket
sammanhänger med forna tiders orättvisa, att
tvärtom denna institution utgör en frukt af de
bemödanden, som utmärka Carl XLs styrelse, att
införa rättvisa och jemlikhet i beskattningen och
emellan de särskilda samhällsklassernas rättigheter
och skyldigheter. Det ingår nemligen i den af samme
konung grundade ordning, som satte en dam mot det
förtryck, hvarunder Sveriges allmoge förr lidit från
en mäktig aristokratis sida, och som bildat ett värn
för Sveriges allmoges frihet, då allmogen i andra
länder hölls i träldomens band. Reduktionen hade
nemligen en tvåfaldig betydelse. Den grundade en fast
förvaltningsordning genom användning af de reducerade
godsens hemmansräntor, och fastställde förhållandet
emellan frälse och skattskyldig jord genom att göra
jordnaturen reel. Den jord, som då innehades med
säteri-, rå- och rörs- eller frälse-natur, fick
behålla denna natur, äfven om den komme i ofrälse
mans ego, medan en adelsman förklarades ej hafva
bättre rätt å den skattejord han förvärfva t, än
skattebonden, utan var underkastad de skyldigheter,
som ålegat jorden, då den befans i dennes ego. Härmed
blef adelns öfvefmakt öfver de andra samhällsklasserna
i socialt hänseende upphäfd, och för alltid sattes
en gräns för utvidgning af de friheter, som tillhört
frälset. På samma gång blefvo jemväl bestämda de
skyldigheter, som ålågo andra samhällsklassers,
såsom presters, städers, bergslagers jordegendom,
medan de anordningar af jord och hemmansräntor,
som för statsförvaltningens olika grenar, särskilda
politianstalter och fromma stiftelser funnos bestämda
eller gifna, förlänades varaktig stadga. Förordningen
om skattläggning och om de jorden åliggande besvär,
hvilka skulle af statsförvaltningen öfvertagas
i förening med ett ordnadt jordeboksväsende,
gjorde nu att hvarje hemmans skatter och besvär med
säkerhet kunde beräknas, hvarigenom den trygghet i
egendomsbesittning och om egendomens värde grundlades,
som är ett oeftergifligt viikor för ekonomisk
utveckling. Det var i sammanhang med dessa vigtiga
anordningar, som knekte- och båtsmanshåll infördes,
och jemväl med få undantag ålades all jord. Jemför
man de olägenheter och orättvisor, för hvilka allmogen
förut varit vid utskrifningen utsatt, med den börda,
som indelningsverket medförde, och det sätt, hvarpå
den fördelades, måste man erkänna, att allmogens
ställning i dessa, likasom i alla andra hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
