Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGT^EN.
görande besittningsrätten till krono- och eganderätten
till skatte-nisthåll stod i borgen. Grundande sig
på anordning af hemmansräntor har denna inrättning
ej gjorts till föremål för allmänna kontrakter (med
undantag för ett enda landskap, Jemtland, som dock
aldrig fullgjort rustningsskyldighet,) hvadan ej
heller deri frihet från utskrifnirig, som tillkom"
rusthållare, blifvit kontraktmässigt aftalad.
Med undantag för det ypperliga frälset, samt de
hemman, som blefvo utvalda till rusthåll, ålåg
i allmänhet manskapets i armén uppsättande,
rekryterande och underhåll den jordbrukande
befolkningen, med jorden till grund för skyldighetens
utgörande. Allmogens önskan att få den börda, som
bestod uti de svårberäkneliga utskrifningarne, lättad
och närmare bestämd, hade redan förut gifvit upphof åt
ett ständigt knektehåll, hvarom landskapen Da-larne,
Jemtland och Westerbotten under 1630–40-talet ingått
aftal. I öfverensstämmelse med sådana önskningar
beslöt konung Carl XI att på denna nya grund allmänt
ordna indelningsverket för fotfolket; så mycket
hellre, som en stående armé med bestämdt antal trupper
ovilkorligen behöfdes för det vidsträckta rikets skydd
och försvar. Han bragte frågan till öfverläggning
vid 1682 års riksdag. Han fann nödigt att äfven under
det dåvarande fredstillståndet underrätta ständerna,
att icke allenast utskrifning för följande år,
utan äfven ännu flera behöfdes till att bringa
regementena till sitt fullkomliga tal. Med allmogen
i Gestrikland och Helsingland, hvilken förut gjort
framställning till riksdagen i sådant syfte, hade
emellertid kontrakt blifvit slutet den 9 Aug. 1682
och den 9 Sept. af konungen stad fästad t. I enlighet
dermed skulle Helsinge regemente bestå af 1,200 man,
som allmogen åtog sig att underhålla genom indelning
efter gårdatal, hvaremot de borde vara »befriade
från utskrifningar och alla dervid följande besvär.»
Den 21 Okt. samma år hade konungen stadfästat en
allmogens förening i Dalarne, deri den förbundit sig
att uppsätta ett regemente på 1,200 man, under till
försäkran, att hvarken de, som då lefde, eller deras
efterkommande skulle då eller i tillkommande tider
blifva betungade med högre knektehåll. I propositionen
till Sekreta-Utskottet vid 1682 års riksdag äfvensom i
en särskild proposition till bönderna fäster konungen
uppmärksamheten derpå, hvad besvär hans uudersåter
hafva af de många iitskrifningarna, omnämner det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
