Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN.
utveckling på ett betänkligt sätt hämmas, angifver
han ej någon annan ledning för omdömet om kostnaden
för det nya försvarsväsendet, än den försäkran, att
om de 13 till 14 millioner för landtförsvaret och 5
till 6 millioner för sjöförsvaret (indelningsverkets
i budgeten icke synliga kostnader inberäknade),
som för närvarande årligen bekostas, med klokhet
och sparsamhet användas, samt hvad möjligtvis felas
för landtförsvaret tages från det mindre betydande
sjöförsvaret, så torde ej vara osannolikt, att man
dermed kan åstadkomma en armé af 80 eller 100,000
man. Huruledes den senare grundsatsen om jemlikhet i
hvad rör inkomsters anskaffande för statsutgifterna
skall kunna genomföras, vare sig i allmänhet, eller
särskildt för försvarsverket, derom gifver han ej den
ringaste antydan. Utan att beröra de ofullkomligheter,
som vidlåda hvarje skattesystem, och lemnande utan
hänsyn det ojemnt tryckande, som tillhör grundskatter
och real-onera i allmänhet, fäster han sig endast
vid indelningsverket såsom stridande mot grundsatsen
om den ekonomiska krigsbördans jemna fördelning, och
anser indelningsverket böra utan aflösning aflyftas
från jorden. Såsom skäl för denna åsigt anföres. att
redan vid indelningsverkets införande indelta arméens
underhåll skall hafva blifvit orättvist pålagdt viss
jord, under det annan derifrån blef mera eller mindre
befriad, och att sedan dess åtskilliga folkklasser,
representerande en stor del af rikets kapitalvärde,
skulle genon\ sin sociala öfvervigt hafva vetat utan
aflösen till större delen befria sig från denna,
från den urgamla värnpligten sig härledande börda;
i följd hvaraf en aflösen serskildt för nuvarande
rust- och rotehållare vore i högsta grad obillig.
Yidare har förf. utan motivering antagit såsom en
gifven sak, att någon allmän värnpligts fullgörande
ej kan åläggas rote- och rusthållare, utan att deras
kontraktenliga rätt till befrielse från ut-skrifning
kränkes. Han säger nemligen: »Alla samtidens (vid
indelningsverkets genomförande) öfverenskommelser och
kontrakter mellan kronan samt rote- och rusthållare,
äro äfven uppfyllda med försäkringar, att de jemte
sina barn,, tjenstefolk o. s. v. för evärde-liga tider
skulle vara fria från utskrifningar och fördubblindar
under hvad form som helst.» Med förbigående af den
jemkning af bördor, som vid Riksdagen 1809-JO egde
rum, och utan att fästa afseende vid den då antagna
grundsats om bevillnings ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
