Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ordnandet af det rättsliga försvaret. O. A. Beckman: Framställning om nödvändigheten att införa ett advokatstånd i Sverige. O. A. Beckman: Fyra till Riksdagens Justitie-Ombudsman ingifna skrifter rörande bland annat nödvändigheten att införa ett advokatstånd i Sverige. 1869 års Riksdagsförhandlingar. Af A. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ORDNANDET AF DET RÄTTSLIGA FÖRSVARET.
317
afuriden eller den enskilda afvogheten derifrån
utestängt den verk liga och redbara förmågan.
I den konstituerande församlingen gjorde sig, som
sagdt, dessa betraktelser ej gällande; de kommo
der ej ens under öfvervägande. Det lagförslag i
ämnet, som för församlingen framlades, utdömer helt
kort sakförareståndet. »Hvarje part, yttras deri,
skall hafva rättighet att sjelf utföra sin talan,
om han anser det för sig lämpligt; och på det
att sakförarekallet må blifva så fritt, som det
bör vara, skola sakförarne upphöra att bilda en
korporation eller ett stånd; och hvarje medborgare,
som gjort de studier och aflagt de examina, som
för sakförarekallets utöfvande äro nödvändiga,
skall för sitt uppförande ansvara endast inför den
allmänna lagen». Dekretet af den 2 september 1790
gaf tillämpning åt dessa grundsatser. Och man gick
ännu längre. »Prokuratorerne *) säger en modern
förf. i ämnet, Le Berquier, blefvo bemyndigade,
att utföra mål vid domstolarne; och om än parterne
fortfarande egde frihet att välja till fullmäktige
de ofjiciela försvararne - den benämning, som
advokaterna då antagit, - förlorade likväl dessa
snart allt inflytande och anseende under en täflan,
som ej kunde ega rum med bibehållande af tillbörlig
värdighet. Förgäfves återupprättade advokaterne
frivilligt sin disciplin genom stadganden,
fulla af stränghet, förgäfves bildade de under
benämningen »jurist-samfundet» en förening, egnad
det rättsliga försvaret och erbjudande all möjlig
trygghet med hänsyn till redbarhet och lagkunskap:
vid domstolarnes skrank förblandades de ändock med
de obildade nykomlingar, hvilka der inträngt och på/
grund af eri simpel fullmakt förde parternes talan. -
.- Advokatväsendet var ej förbjudet; nien genom att
söka göra detsamma friare, beröfvade man det en stor
del af dess styrka».
Napoleon var ingen vän af sakförareståndet. Det
yttrades ej för länge "sedan af en framstående engelsk
jurist vid ett festligt tillfälle: »Vi åtnjuta
i detta land trenne stora, ovärderliga fördelar,
hvilka jag hjertligen skulle tillönska hela den
öfriga verlden. Och jag vågar säga, att der de finnas,
der kan den borgerliga
*) Deri titel, som under revolutionen gafs avoiiéema,
de underordnade rättsliga biträden, hvilka i Frankrike
tillhanclagå parter med målens förberedande utredning
och behandling. I England xnliicitars* attornei/ft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
