Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nyare tyska historieskrifningen rörande Gustaf Adolf och trettioåriga kriget. G. Droysen, Gustaf Adolf. Erster Band. Af S. F. Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSKA HISTORIESKRIFN. RÖR. GUST. II ADOLF ETC.
137
Den nyare tyska historieskrifningen rörande Gustaf
Adolf och trettioåriga kriget.
G. Droysen, Gustaf Adolf. Erster Band.
369 ss. 8:0. (6,50.) Leipzig 1869.
Liksom alla andra företeelser inom civilisationens
område, får äfven historieforskningen till stor
del sin prägel af det tidehvarf, hvilket den
tillhör, och af de riktningar, som inom detsamma äro
förherrskande. Ja, man torde väl utan öfverdrift kunna
säga, att den, mer än de flesta andra vetenskaper,
är ett »barn af sin tid» och röjer dess anda. Ty
mensklighetens fortskridande utveckling måste hafva
till naturlig följd, att med tiden äfven de synpunkter
förändras, ur hvilka man på ett föregående stadium
uppfattade och bedömde de företeelser, som tillhöra
förflutna skeden i denna utvecklingsprocess. Härigenom
får historieskrifningen sjelf en historia i ordets
djupare mening, och denna historia går jemna steg med
folkens egen skiftande utveckling, tagande intryck
af de idéer, grundsatser och intressen, af hvilka
hvarje särskildt tidehvarf beherrskas.
Vilja vi lära känna andan af vår tids
historieskrifning, måste vi derför i främsta
rummet söka göra oss reda för den lifsprincip,
som genomtränger och beherrskar vårt tidehvarf och
gifver det sitt egendomliga skaplynne. Men den är
icke svår att finna. Den träder oss till mötes såsom
det gemensamma karakteristiska grunddraget i alla vår
upprörda tids företeelser. Den är det i våra dagar
med större styrka än någonsin tillförene framträdande
natio-nalrnedvetandet hos de civiliserade folken.
Reformationen var en framtidsdiger emancipationsakt
från kyrkans despotiska förmynderskap i trossaker
och från det tryckande autoritetstvång, hvarigenom
hon hämmande och förlamande inverkade på all fri
utveckling inom andens verld. Visserligen var re-
Sv. Liter. Tidskr. 1869. 3 h.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
