Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
framstår nemligen, såsom talande emot hvad
förf. yttrat, det förhållande, att det endast varit
borgare- och bondestånden, som rönt inverkan af de
grundsatser, som i detta yttrande innehållas. Hvarken
adeln eller prestestånden kunna uppvisas hafva sedan
dess afgifvande införlifvat med sig nya elemeriter;
presteståndet förkastade vid båda de följande
riksdagarne förslaget om skollärares upptagande
i samma stånd. Ej heller synes detta yttrande
hafva utöfvat något inflytande på diskussionen
i representationsfrågan. Yi hafva rådfrågat de
yttranden, som afgåf-vos vid riksdagen 1834-5 af
de utaf förf. citerade talare, om hvilka han säger,
att de anfört »ungefär samma argumenter, som Geijer«
(sidd. 436, 444 not. 13), nemligen v. Hartmans-dorff,
P. G. Cedersköld, H. v. Eersen, Bernhard Rosenblad,
men ingen citerar detta yttrande. Vid sådant
förhållanden hade förf. bort bevisa sin sats, att
detta yttrande varit mycket läst. Genom det sätt,
hvarpå det blifvit offentliggjordt, frestas man
att anse förf:s påstående om dess betydelse för
sin tid och dess utbredda läsning mera vara en
sannoliksberäkning af förf., än en sanning. Detta
yttrande, som är afgifvet till K.U:s protokoll, finnes
nemligen icke tryckt i riksdagshandlingarna och ej
heller återgifvet i Geijers samlade skrifter, utan
måste uppletas i en liten brochur på 19 sid. 8:0 med
titel: »Asigter i frågan om nationalrepresentationens
förbättring, yttrade inom Konstitutionsutskottet
åren 1818, 1823, 1829»; innehållande yttranden af
Ehrenheim 1818, Ankarsvärd 1823 och Geijer 1829,
utan att Geijers eller någon af de båda andras namn
finnes på titelbladet angifna, hvilket åtminstone
hvad Geijer beträffar borde hafva varit fallet,
om yttrandet haft den betydelse, som förf. behagat
gifva det. Häremot talar slutligen den periodiska
pressens iakttagna tystnad om detta yttrande, till
dess det återgafs i Post- och Inrikes-Tidningar 1845,
hvarefter delar af detsamma begagnats af Crusenstolpe
och Fryxell emot Geijer.
Riksmötet 1834 - 5 ställes af förf. ensamt i tredje
perioden, icke för den stora betydelse det hade
genom den uppmärksamhet, bristerna i arbetsordningen
och ölägenheterna af ståndsfördelningen ådrogo sig,
och de förslag till tvåkamraar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
