Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
valsprincipen förmåga att göra sig hörd inför
ståndsprincipen. Reformer genomfördes endast inom
Borgare- och Bondestånden; när ordningen kom
till Adeln och Presteståndet, funno dessa
båda stånd klassvalsprincipen i annan form än
de privilegierade ståndens olämplig; och
då deras fosterlandskärlek ej tillät dem
att längre uppskjuta frågan om fyrdelningens
afskaffande, så hellre än att med sig införlifva
nya klasser, återlemnade de i folkets händer
de rättigheter, de af detsamma mottagit. Detta
är i korthet utvecklingen. Huru förf.
kan påstå att striden varit en strid mellan
klass- och samfälda val är obegripligt, då
just de båda stånd, som hyllade samfälda
valprincipen, således klassvalens motståndare,
gingo längst i upptagande af nya ele-menter inom
sig på ståndsrepresentationens grundval, medan
de båda första stånden, som förf. påstått af
benägenhet för klassval hafva förkastat framlagda
representationsförslag, så tydligt som möjligt
visat, att striden i representationsfrågan vant den
i det nyare samhället i allmänhet försiggångna
nyss antydda striden emellan ståndsprivilegier
och medborgerlig rätt, ehuru i den mildaste form
och under den lugnaste utveckling som något land
kan uppvisa. Representationsreformen mötte
motstånd af ståndsrepresentationen såsom sådan.
Man afböjde representationsförslag, vare
sig omfattande eller partiela, vare sig
klassvals-förslag eller på samfälda valens grund,
så snart förslaget ej tillfredsställde de båda
första ståndens anspråk på förherrskande ställning
i representationen eller inom sina kamrar,
ända till dess samfälda val blefvo en nödvändighet,
enär ståndskilnaden så bortnötts,-att den till
sluts ingenstädes med undantag af representationen
och vid markegångssättningar gjorde sig gällande.
Yi vilja nu se till, på hvad sätt förf. försvarar
sin uppfattning af representationsfrågans utveckling
(sidd. 392 539). Först och främst kan med skäl
anmärkas mot framställningen, att då förf. har till
föremål för sin framställning gällande statsrätt
och dess utveckling under nuvarande statsskick, han
ansett sig böra hufvudsakligen göra redo för hvad som
anförts emot representationsreformen. Förf. redogör
jemförelsevis vidlyftigt för det, som under
öfverläggningarna i stånden yttrats emot nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
