Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Statsrättsförhållanden. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
går, har förf. endast upptagit hvad som innehålles i
K. F. den 4 April 1789 (eller rättare 23 Febr. enligt
Cancell.Coll. Kung. ~ s. å. hos Modée) angående
rättigheten till skattehemman samt räntafTs,
tiondens och skattläggningens orubblighet;
men förbigått K. F. af den 21 Febr. s. å., som
särskildt i Förenings-och Säkerhetsakten samma dag
är anmärkt såsom stadgad med lika säkerhet, som vore
den der införd, hvarigenom rätt till kronohemmans
skatteköp enl. K. F. ~ 1723, skattehemmans-egares
dispositionsrätt öfver skattehemman, åboarnes rätt
för sig och barn att odrifna å kronohemman sitta
stadfästades; samt § 3 i F. o. S.A., som stadgade
rättigheten för allmogen att besitta och förvärfva
allmänt frälse, hvilka alla rättigheter måste anses
inbegripna i dem, som E.F. S 114 afser, lika mycket
som de i först omförmälda K. F. upptagna. Hvad
förf. yttrat angående öfriga i samma försäkran
uppräknade friheter, att om dessa »blifvit dels
genom grundlag, dels i allmän lag eller särskilda
förordningar annorlunda bestämdt», är ej fullt
riktigt, utom hvad angår bondeståndet såsom det 4:de
riksståndet, ty ännu lefva, ehuru på grund af nya
lagstadganden i mera utvidgadt omfång, rättigheten
för allmogen att inom riket föra och afsätta sin egen
och sina grannars afvel och slöjder, äfvensom att
nyttja sockenhandtverkare af skräddare, skomakare och
smeder; rättigheten att antaga och nyttja så många
arbetare af egna barn och tjenstehjon, som finnes
nödigt, förbudet emot våldsam värfning; och ehuru
för närvarande af föga eller ingen praktisk vigt, äro
dock dessa stadganden af den betydelse, att de utgöra
begränsning af Konungens ekonomiska lagstiftningsmakt
för det otroliga fall, att den skulle komma att gå
i en näringsfriheten så inskränkande riktning, att
nämnda rättigheter vore i fara.
I afseende på Borgareståndets privilegier afd. 23
Febr. 1789 saknas äfven erforderlig utredning. Här
finnes hvarken någon uppräkning af hvilka privilegier,
som gällde, då E.F. § 114 stadgades och hvilket varit
i sin ordning, då förf. i detta häfte egentligen-
skildrar det statsskick, som 1810 års R.O. grundade;
ej heller har förf., med undantag af hvad som rör
rättigheten till borgmästareval, bestämdt angifvit,
hvilka nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
