Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det svenska bibelöfversättningsarbetet. I o. II. Af Artur Hazelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Robert Estionne eller, såsom han med sitt latinska
narnn oftare namnes, Stephanus. Den sista af de
upplagor af Nya testamentet på grekiska, som Robert
Stephanus utgaf (1551 i 12:0, tryckt i Genf),
är den allra första, i hvilken versindelningen är
införd. Ja får man tro Stephani egen sons berättelse,
skall fadern hafva verkställt denna indelning på
hästryggen* under en resa från Paris till Lyon, som
han företog emot slutet af 1550. Enligt Tischendorfs
uppgift skall hon dock af Stephanus redan 1548 vara
införd i den latinska vulgata. Emellertid sattes
af honom verssiffrorna i brädden, och det var först
Teodor Beza, som i en upplaga af den grekiska texten
1565 ställde hvarje vers för sig och sålunda i Nya
testamentets böcker införde versformen.
Men, torde någon invända, då Luther alltså ej kände
vers-indelningen, kan man ej tala om hans åsigt i
denna sak. Vi erinra då, att i Gamla testamentet, der
en versindelning enligt allés och äfven kommissionens
eget erkännande är jämförelsevis mera berättigad än i
det nya, fans en sådan långt före Luthers tid, hvilket
dock ej hindrade honom att i sin öfversättning lemna
den samma utan allt afseende; samt att han helt visst
icke underlåtit att vidtaga en anordning likartad med
Stephani, om han ansett en sådan af någon väsentlig
vigt. Och att utföra ett dylikt värf torde väl han
med alla sina öfverlägsna egenskaper hafva varit mera
vuxen än någon annan.
Stephani och äfven Bezas nya förslag grepo visserligen
snart omkring sig; dock utkommo under den följande
tiden ofta upplagor af Luthers öfversättning, i
hvilka man följde hans egen anordning, exempelvis
i Wittenberg 1576 och Frankfurt am M.ayn 1592. Det
samma gäller om ziiricher-öfversättningen, i hvilken
versafdelningen infördes först 1589. Helt säkert
kunna många flere exempel anföras ifrån både denna
och en senare tid. Vi erinra här endast om en berömd
upplaga af den grekiska texten,
* In ter equitandum(I). "Mangelhaft ist sie ja
allerdings dazu genug", anmärker härvid Gu e ri
eke: Gesammtgeschichtc des Neuen Testamerits. 2
Aufl. Leipzig 1854. Sid. 635.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
