Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny svensk dramatik: Wasa-arfvet. Historiskt skådespel af F. Hedberg. - Hertig Magnus och Sjöjungfrun. Romantisk operett af F. Hedberg. Af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
för den sceniska apparatens användande. Hvarje akt
är i och for sig väl byggd, och sins emellan forma
de ett ganska godt sammanslutet helt. Ty i den första
akten gifves oss en klar och åskådlig bild af hertig
Johans natur och planer, hvilken genast sätter
oss in i händelsen, dock ej med långa berättade
historier, utan gpnom vårt deltagande i sjelfva
känsloprocessens utveckling till handling hos den
vacklande junkern, som här bringas i rörelse af sina
slägtingars och sitt fädernepartis ränker. Derpå se
vi i andra akten den veke ynglingens .hjerta motsats,
hans barske farbroder, som gör sin entré med några
kraftiga oqvädins-ord mot Some och sålunda låter
skådespelaren genast komma in i karakterens ena
sida, den uppbrusande kraften, medan åter denna i de
följande scenerna far en vackert tänkt och beräknad
motsats i framställningen af konungens eftergift för
soneris bemedling och hans goda hjertas framträdande
i försoningen med den förolämpade Some. I den tredje
akten kulminerar handlingen, intrigens alla trådar
knytas, Johan och Karl hafva mött hvarandra, men det
dröjer ej länge, förrän minan springer och kollisionen
är klar mellan rättens och maktens innehafvare i
det ofta upprepade och af de dramatiska skalderna
med förkärlek omfattade spelet om makteris symbol,
kronan. Derpå följer i fjerde akten Karls förtviflan
och villrådighet, huruvida han skall öfvergifva tron
på sig sjelf och sitt lifs verk och slutligen hans
öfverlemnande af arfsrätten åt Johan, då han likväl
med ens räddas genom Somes förräderi å Kalmar Slott,
i det att nemligen dervid alla partiintressen tystna,
när det gäller fosterlandets väl. Slutligen i den
femte akten klarnar himlen igen för Karl, då just i
det högtidliga afsägandets stund, sedan alla intriger
blifvit afslöjade, Johan ädelmodigt afstår sin rätt
och försakar kronan mot priset af Karls dotters hand
och hjerta.
Som man ser, är detta ett ganska väl afrundadt helt,
hvars delar äro väl proportionerade emot hvarandra,
så att stigningen går i lagom utveckling emot
höjdpunkten, hvilken infaller i tredje aktens
slut, hvarpå upplösningen förberedes och utföres
utan att åstadkomma någon slapphet i åskådarens
intresse. I Svensk Liter.-Tidskrift. H. II. 1868.
O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
