Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bildhuggaren Clémenceau af A. Dumas. Öfversättning. Af -m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Om han i Iza fullt medvetet visat oss bilden af
den sfinx, som tär på Frankrikes lif, så har häri
i Clémenceau omedvetet gifvit oss lösningen på
hennes gåta. Om det sköna Frankrike fostrar moraliska
vidunder i stället för älskande qvinnor, så är orsaken
den, att marinen göra dem till föremål för sinnliga
passioner, ej för verklig kärlek. Förf. hade ur sina
premisser dragit den riktigaste eller åtminstone i
närmaste öfverensstämmelse med verkligheten stående
slutsatsen, om häri sagt: «deri man, som älskar en
qvinna så, som Clémenceau Iza, han skall ej göra
henne till sin maka, och örn han blir bedragen,
skall han göra klokast i att trösta sig.» Så har
förf:s realism hämnat sig på honom. Den verklighet han
velat afbilda har fört honom vida längre än han ämnat,
och hans arbete har, afklädt den dager af, vi ville
nästan säga, snille, han vetat kasta öfver detsamma,
blifvit blottadt både: på djupare psychologisk sanning
och på poesi.
Ar detta riktigt, så måste vi så mycket mera beundra
den talang, hvarmed förf. vetat dölja svagheten i
sin komposition. Af hvarje detalj vet han att göra
en för hjeltens brott förmildrande omständighet. Det
är t. ex. ett väl beräknadt drag att göra Clémenceau
till naturlig son. I den onda lidelse, som yppar sig
redan i hans barndom och som ett par gånger under
hans ungdom liksom förbereder sig att i den slutliga
katastrofen fullt taga ut sin rätt, låter förf. honom
se ett hemlighetsfullt olycksbringande arf från den
far, han aldrig lär känna, och kastar derigenom öfver
honom ett slags halfda«mer af oansvarighet. Och genom
att göra honom till skulptör har förf. gifvit en
idealisk belysning åt hans kärlek till den sinnliga
skönheten, likasom han derigenom äfven vetat förläna
honom den slags frihet från att bedömmas efter vanliga
lagar, hvilken man så länge vant sig att tillerkänna
konstnärer.
Och med hvilken finess äro ej bipersonerna
tecknade! Se t. ex. kontrasten mellan de båda
mödrarna, den ena en af de renaste och vackraste
qvinnokarakterer en konstnär skapat, likasom hela
skildringen af Clémenceaus barndom är gjord med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
