Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Internationella Handels- och Sjöfartsfördrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
bibehöllos de höga differentialafgifterna,
men för öfrigt kan sjöfarten sägas varit fri,
öfverlemnad åt den allmänna konkurrensen utan
några särskilda förmåner för den nationella
flaggan. Så förblef det äfven ända till 1793,
då med ett penndrag tillintetgjordes alla fördrag
med de mot Frankrike fiendtliga makterna och en
sjöfartslagstiftning antogs, som noggrant kopierade
de Engelska. Omständigheternas tvång under republiken
och kejsardömet, då England enväldigt herrskade på
hafven och blokerade de Fransyska hamnarne, nödgade
väl att låta dessa författningar hvila, men efter
återvunnen allmän fred återupplifvades de till sin
fulla kraft. Genom 1814 och 1816 års lagar gjordes
gällande ett system, som medelst stora privilegier
sökte uppmuntra den inhemska sjöfarten, hvilken genom
de föregående krigen hade blifvit nästan fullkomligt
förstörd. Fraktfarten mellan rikets hamnar och handeln
på kolonierna förbehöllos uteslutande åt nationens
fartyg, som dessutom gynnades genom högst betydliga
premier ur tullnedsättningen vid resor till eller
från aflägsna länder. Utländska nationers fartyg
der-emot drabbades af särskilda lästafgifter och
sjöfar t sumgälder, och de med dem införda varor
belastades med extra afgifter och differentialtullar,
ofta så betydliga, att de faktiskt omintetgjorde
hvarje möjlighet till täflan. Ehuruväl åtskilliga
allmänna medgifvanden äfvensom flere enskilda fördrag,
egentligen sedan 1860, i någon mån mildrat strängheten
af den Fransyska sjöfartslagstiftningen, kan man dock
med allt skäl säga, att den än i dag bibehåller sin
starkt utpräglade prohibitiva karakter.
Bland öfriga Europas stater torde ingen gått
längre än vårt eget fädernesland i kopieringen af
den sjöfartslagstiftning , hvilken England gaf
burskap. Man har till och med velat tillerkänna
Sverige äran att först hafva uppfunnit densamma,
och man har då syftat på Gustaf II Adolfs handels-
och sjöfartslagar, hvilka man således velat gifva en
karakter af ursprunglighet, som de dock äro långt
ifrån att ega. Eedan under Gustaf Wasa återfinner
man för of-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
