Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Shakespeare och hans kommentatorer, af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Shakespeare och. hans kommentatorer.
SHAKESPEARE, von G. G. Gervinus. Dritte
Auflage. I. II. Leipzig 1862.
VORLESUNGEN UBER SnAKSPEAEE, seiiie Zeit iiuå seiiie
Werke, von F. Kreyssig I-III. Berlin 1862.
SHAKSPEARE OCH HANS DRAMATISKA ARBETEN. En ledtråd
till orientering för Svenska läsare, Stockholm 1865.
Vi ega inom den Svenska literaturen, såsom hvar man
vet, en god öfversättning af Shakespeare, men sakna
ännu en väl behöflig kommentar till hans verk. Bristen
blir särdeles påfallande, om vi jemföra den Svenska
utläggning af Shakespeare med de Tyska, som vi
ställt i spetsen för denna uppsats. Gervini arbete
är snart sagdt världsbekant, har redan upplefvat
trenne upplagor samt njutit den särskilda äran att bli
öfversatt på Engelska och jemte de mångfaldiga arbeten
inom skaldens fädernesland, som kommentera hans verk,
gälla för Englands söner som en fullgod utläggning
af den store dramaturgens betydelse. Och Gervinus
är i sanning värd en sådan utmärkelse både för den
noggranna forskning i förening med djupa historiska
insigter, han öfverallt ådagalägger, egenskaper,
som äro höjda öfver vårt beröm, och derjemte för
den varma kärlek till föremålet för undersökningen,
som öfverallt spåras. Äfven i esthetiskt hänseende
står han på en sund och riktig basis och bedömmer
situationer och karakterer icke efter ett ensidigt
system, utan efter sin erfarenhet af lifvet och
menniskan, som också äro och böra vara den sanna
skönhetens mått. Det enda, man mot Gervinus skulle
vara böjd att anmärka, är en ur hans kärlek till saken
härflytande, kanske nog stark, tendens att uti allt,
äfven det ringaste, vilja se en bestämd betydelse
och intvinga skaldens ofta ganska godtyckligt gripna
handlingar i en uttrycklig maxim, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
