Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
ningen att drifva denna menniskohandel i stor
skala. Då Europeerne sjelfve ej ville underkasta sig
eller ej förmådde uthärda det tunga grufarbete, som
till en början nästan uteslutande idkades af dessa
länders nya herrar, och infödingarne, svaga och veka
som de voro, tydligen ej voro dessa ansträngningar
vuxne, föll man snart på den tanken att vid dessa
arbeten använda den redan i Portugals afrikanska
nybyggen såsom arbetare väl kända, härdiga och
kraftfulla negerracen. Vanligen har man med denna
anordning förbundit Bartholomeo de las Gasas namn
och påstått, att han i sitt menniskovänliga nit
for Amerikas af undergång hotade infödingar gifvit
denna fingervisning. Beskyllningen har länge blifvit
upprepad och trodd, men är bevisligen falsk. Redan år
1501 började införandet af negerslafvar till Spaniens
amerikanska kolonier; år 1511 medgaf konung Ferdinand
den Katholske denna införsel i ganska stor skala;
och först år 1514 offentliggjorde Las Gasas sin
vältaliga försvarsskrift för "indianerne", i hvilken
ej heller något enda uttryck i of-vannämnda syfte
lärer kunna utvisas.
Först under senare hälften af 17:de århundradet tog
imellertid slafhandeln riktig fart och utvecklade
sig i jemnbredd med kolonierna, för hvilkas välmåga
den snart ansågs vara ett hufvudsakligt vilkor. Af
detta skäl förlänades också åt de bolag eller
enskilde, som åt denna handel egnade sina kapitaler,
betydliga förmåner; ja, i Frankrike, Spanien och
Portugal belönades understundom denna verksamhet
med adlig värdighet. Snart nog var dock England af
alla stater den i slafhandeln mest intresserade;
Mac Culloch har beräknat, att det endast under åren
1680-1700 infört nära l million negerslafvar till
Jamaica och sina öfriga Antilliska kolonier. I
Utrechter-freden förvärfvade sig England för 30
års tid en s. k. "assiento", d. v. s. rättighet att
årligen till Spanska Amerika införa ett visst antal
negrer, och bevarandet af denna vinstgifvande rörelse
för så lång tid som möjligt utöfvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
