Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - MINE HERRAR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så är det ock med alt i hela Naturen, i alla Konster och vetenskaper, at då nogot dråpeligt och stort skal åstad kommas, måste det ske med mångas tilhielp. Hur många tusende moste ei arbeta at giöra en Konung mäcktig, et land lyckeligt och en Nation stor? Alla Wettenskaper hafva uparbetats med fleres svet; som doch hastigast kommit up, då fleres krafter tillika vältat stenen. Här af Mechanici hafva för en lag: VIRES UNITÆ FORTIUS AGUNT.
Jag har altså, MINE HERRAR, talt om vårt ändamål af Naturen, först at tiena andra, sedan at tiena andra med samblade krafter; kommer nu at visa hvar med vi förnembligast böra tiena, som är med den lem, med hvilken vi öfvergå de andre diuren, och blifvit ädlare. Intet har större hierta än det oförskräckta Leyonet; intet spänstigare has-senor, än Haren; intet miukare fötter än den noga kiennande Apan; intet segare ådror än de seglifvade Grodor och Ormar; ingen Fogel större ögon än den i mörkret seende Uglan; Ingen större öron än den nogast hörande Nattskierran. Ingen större maga än den frossiga Spinnelen. Så har Naturen försedt hvart och et släckte af diuren med större organa, som naturen villat gifva större gåfvor och krafter i något måhl. Ibland fyrfotade diuren har ingen fått större Hierne än Elephanten; ibland Foglarna än Papgojan: ibland fiskarne än Hwalen, dem och Naturen giort liksom slugare. Ingen af desse doch har fått så stor Hierne som menniskan i hvilken vi fast tro, en odödelig Siäl hafver sit säte; emedan såsom från Hiernen alla nerver utgå, som stå under vår egen vilja. Låt oss altså rät bruka vårt förnuft med hvilket vi excellera, och med hvilket vi öfvergå de andre: Gud har ei klädt menniskan som diuren; vernuftet kläder henne doch, som upfunnit hundrade slags pälsar. Naturen har intet gifvet oss rifvande klor, och glupske tänder som Tigrar, men förståndet lärdt dela kiöt och ben bätre än de.
Wi hafvom ei fåt den styrka som Elephanten, men Wettet lärdt tämja den starkaste.
Wi hafvom ei fåt så snält lopp som Haren, men snillet lärdt fånga den snällaste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
