Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. I Räntmästarehuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det giör mig hiärtcligcn ont att Min k. hustru sà dyrt måst
kiöpa det ärbara Modersnamnet; jag hade önskat kunna bära hälfften
med dig, men har ej kunnat; lät dig dock nöja med Guds nåd.
Min wän kan wähl tänka hwad merit och obligation du har
hoos inig, som för mig så mycket utstådt, och des utom gifwit mig
ett så stort frodigt och wählskapat barn, och det mehr är en son,
N B en Carl. Gud gifwe jag på något sät för dig kunne beskrifwa
min fägnad.
För Gud skull och ali kiärlek låt mig hwar postdag wetta
genom Bror Johannes huru Min k. Mur och Min son mår. Lät ingen
postdag gå förbij, du kan tänka hur jag wäntar och längtar
där-öfwcr om jag ej får det wetta.
Woro det mig möjligt på något sätt, kan Min Mor wähl tänka
jag reste straxt at få se min son och min egen sons mor; kan jag
intet för, skall jag säkert afhämta dig, då Gud hiclper att jag fär
dig neder.
Jag har låtit notificera din barnsäng till Kiksradinnan,
Kuten-schiölds, Kopparslagarens. Ziervogels etc. hwilka alla fägna sig der
öfwer högeligen, önska k. Mors restitution och dig mycken hälsning
tillsända.
K. Mor achta dig nu för alterationcr och kall lufft, att du
ej skadas af någon försummelse.
Förbir Min kiäraste hustrus trognaste man
Stockholm 1740. Jan. 26. Carl Linnæus.
Hälsa min Carl lilla.
De i skrifvelsen namngifna vännerna, som
omedelbart fingo del af den hugncsamma nyheten, äro lätta
att identifiera, och »riksrådinnan» var säkerligen
grefvinnan Cronstedt, medan med »kopparslagarens»
tydligen menas Mårten Triewalds föräldrar. Gamle Triewald
var visserligen till yrket egentligen smed och hofslagare,
men Linnæus, som hade så väl reda på skillnaderna
mellan olika djur och växter, var emellanåt ej så noga
med mänskliga litlar, och i dessa klang- och jubeldagar
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
