Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äro så små som desse, så ökas inga så oändeligen, hwarföre de ock för sin
myckenhet skul ofta blifwa Guds härar, dem Han utsänder at tukta et
ohörsamt folk. Dock har hwarken denna deras lilla wäxt eller deras stora
myckenhet så mycket förorsakat de äldre tiders okunnoghet, som icke mer den olika
larve, den de ikläda sig, då de under sina tre särskildta åldrar träda fram på
denna werldenes theater, och derigenom spela en metamorphosis, långt
underbarare och konstigare, än någonsin Ovidius kunnat den i sin bjerna upleta.
Häraf göres uti 3 §. denna slutsats, at et spitsigt och curieust hufwud på intet
ställe uti natursens widsträckta riken finner något behageligare och
tilräcke-ligare tänkeämne än uti detta, hwars små inbyggare göra på wårt jordklot de
största omskiften. Auctor gifwer härwid tilkänna sit syftemål, at uti detta sit
arbete underrätta det allmänna om den skada, som insecterna tilfoga oss uti
wår hushållning, på dgt en hwar må öfwertygas om nödwändigheten att rätt
lära känna dem, wörda en Mägtig Gud, som genom så föraktade kräk kan
sända oss de swåraste landsplågor, och ändteligen tänka på tjenliga och
til-räckeliga medel at förekomma deras ansenliga äwerkan. Uti 4 §. göres
jämförelse emellan de största djuren och dessa de smärsta werldenes inbyggare,
hwilka inom en kårt tid kunna föröka sig til en elefants rymd, Och emedan
hwart och et insect äfwen föder sig efter sin storlek, wises, at et enda slägte
af dessa kan göra långt ansenligare skada än en elefant. Detta bestyrkes med
et exempel, tagit af gräsmasken, hwilken inom få weckor aldeles ödelagt den
stora Kungsängen wid Upsala, det föga något djur i hela werlden skulle mägta
åstadkomma. Likaledes uptäckes här rätta orsaken til de flästa backars och
högländta ängars ofruktbarhet, hwilken man i allmänhet härledt af jordens
oförmögenhet, solens hetta eller climatets hårdhet, icke märkande, huru Fauna
på dessa ställen om nattetid betar denna sin småboskap, men hyser dem om
dagen i sina små lönstall.
Widare berömmer Auctor i 5 §. wåra flitiga landsmäns nit, den de wid
sin för rikets sällhet högstnödiga handtering nogsamt ådagalagt, men beklagar
derhos deras efterlåtenhet at hålla desse wåldswerkare inom sina skrankor.
Han ursäktar likwäl dem hällre än de naturkunniga, hwilkas skyldighet är at
meddela nödig kunskap om dessa naturens underliga alster. Häraf spär Auctor,
at wår oeconomie hädanefter skal få et mildare utseende, så wida wåre
hushållare sjelfwe nu äfwen fått högre tankar om natur alkunskapen, hwarigenom
de snart finna, huru nödigt det är at rätt känna insecterne, som i deras
fördelar göra så stort inbrott, ja, at den äfwen är så stor, som at känna
ogräsens art och lynne, som qwäfja deras säd. Til deras tjenst har Auctor uti
följande §.§. under wissa öfwerskrifter tecknat hwart och et hittils bekant
skadeinsect med sit namn och skada, hwarigenom han, såsom uti en rulla,
wisar de ströfwarepartien, som på särskildta ställen angripa oss i wår
hushållning. Således göres uti 6 §. början med dem, som bröstgänges föra wåld på
människan. . . . Den 7 §. handlar om de skadekräk, som angripa allehanda
matförråd, kläder samt sjelfwa trä- och stenhusen. . . . Tillfälligtvis förekomma
äfwen i denna §. 2:ne Bruchi, hwilka uti Wäst- och Ostindien äro för sin
grymma framfart mer än bekante. Wi märke här i synnerhet den Wästindiska,
hwilken uti Norra America så minerat inbyggarenas fördelaktiga
ärtplante-ringar, at de derigenom icke allenast mist större delen för sig sjelfwa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
