- Project Runeberg -  Carl von Linné som läkare och hans betydelse för den medicinska vetenskapen i Sverige /
130

(1877) [MARC] Author: Otto Hjelt - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Linnés medicinska system

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

den satsen, att de vedervärdigaste gifter (venena teterrima),
om de rätt begagnas, lemna oss de förträffligaste läkemedel,
förde han vetenskapens och erfarenhetens talan. Jag kan
icke säga, yttrar han sjelf, hvilken stor nytta jag af denna
lärosats haft vid utredningen af den medicinska vetenskapens
vigtigaste och mest sv&rlösta läror1).

I den sista medicinska afhandling, som bär Linnés
namn, liksom sammanfattas de allmänna terapeutiska
åsigter, hvilka framgå ur hans system och böra läggas till grund
för läkarens praktiska handlingssätt, under följande
synpunkter. Naturen är den bästa läkaren. Emot naturen
förmå läkemedlen intet. Dit naturen sträfvar, bör hon ledas
och när en utväg öppnas för henne, väljer hon den. Tvenne
slag af uttömningar kunna knappt samtidigt bestå. En smärta
fördrifver en annan. Hvaije afsöndring verkar försvagande.
Gifter böta, födoämnen underhålla kroppen. Naturen
aflägsnar, jemte giftet, äfven andra orena ämnen. De mest
skarpa gifter blifva, när de på lämpligt sätt begagnas i små
doser, de mest verksamma läkemedel. Vanan försvagar
läkemedlens verkningar, deras ständiga ombyte röjer okunnighet.
Läkemedlens verkan omfattar sjukdomsarterna, Icke
sjukdomsgrupperna, bestämmes af deras smak och lukt samt
bekräftas af erfarenheten. Den, som blandar motsatta ämnen
med hvarandra, är en idiot. Motsatserna böta sina
motsatser, den ena sjukdomen den andra. Der blott en enda
utväg till räddning återstår, bor man, ehuru den är farlig,
likväl försöka den4).

Utom redan omnämnda skrifter af Linné, så vidt de
afhandla ämnen inom farmakologins och farmakodynamikens
områden, höra hit ännu afhandlingama de Methodo investi-

’) Medicamenta graveolentia (1758).

*) Canones medici (1775).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:27:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnelak77/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free