Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 14. Försvunnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Under det Folke sedan lika försiktigt som ifrigt fortsatte
spaningarna efter grefvinnan Lilly och hennes kammarjungfru,
återvände läkaren och Hildur fort till staden, där de först af allt förde
den svagsinte Karlstedt till doktorns privatklinik.
Men sedan föresatte sig Hildur att taga reda på, hvar grefve
Adlerström och hans betjänt uppehållit sig under den gångna natten.
Den vackra flickan ansåg det vara af största vikt att fasthålla
vid denna omständighet, alldenstund hon antog, att grefven genom
sin betjänt erhållit vetskap om sin frus återuppståndelse och
tillflyktsort, och att hennes plötsliga försvinnande var deras verk.
Omedelbart efter sin återkomst till staden begaf sig alltså
Hildur till en ung väninna, hvars bror, hvilken af sina
umgängesvänner allmänt kallades "Tjockis", var en mycket lirvad festprisse och
god vän till grefve Adlerström.
Hildur visste, att han tillhörde det kotteri af unga män, som
brukade fira verkliga orgier, helst på utvärdshusen.
Rosa, nämnde unge mans syster, ogillade afgjordt dessa
orgier, i hvilka hennes bror deltog.
— Hildur, jag gissar ditt ärende.
Med dessa ore! kom Rosa Myhrman redan i dörren till sitt
rum emot den besökande.
— Nå-å, i hvilket ärende kommer jag då, tror du? frågade
Hildur.
— Ack, Hildur, snyftade Rosa, säkerligen har du redan hört,
att min bror nu åter igen varit ute på rummel hela natten. Men
naturligtvis intresserar dig i första rummet endast Adlerströms
skamlöshet.
— Ja visst, käraste Rosa. Just därför har jag kommit. Jag
ville fråga dig, om du vet, hvar grefve Adlerström förliden natt
uppehållit sig.
— Naturligtvis i skådespelerskans sällskap. För omväxlings
skull höllo de i natt till på en källare i Staden.
— Och fröken Neuman var också med?
— Ja visst, Hildur. Hur kan du bara fråga? Till och med
min bror, som är van vid det där sällskapets lättfärdiga lefverne,
och som var med ända till morgonen, var upprörd öfver den
karaktärslöshet, som grefven och hans älskarinna lagt i dagen under
denna fest.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
