Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 6. Två flugor i en smäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
grefven, sade tjänaren leende, under det han vägde börsen i sin
hand.
Sedan stoppade han den hastigt långt ned i stöfvelskaftet.
Grefven höll oafvändt sin blick riktad in i det upplysta rummet.
Där stod den hemlighetsfulle främlingen högrest och stolt
invid den vackra Annas bädd.
I den satt skådespelerskan, och hennes förtjusande vackra
former skyldes endast delvis af sidentäcket. Mot dettas röda färg stack
den till hälften blottade, fylliga barmen på ett rent af
sinnesförvir-rande sätt af.
Hon sträckte de bara, hvita armarna och de hopknäpta små
händerna liksom förviflansfullt bedjande mot mannen, hvilken stolt
och straffande med ett uttryck af det djupaste förakt, blickade ned
på den förföriskt sköna kvinnan.
—• Kom, kom, John! uppmanade grefven ifrigt, Den där ska’
vi nog beta lusten att ofreda min tillkommande i hennes
sängkammare
Hans ögon formligen brunno af den lidelsefulla svartsjukans
glöd.
-— Er tillkommande? skrattade Jolin kort och betydelsefullt.
Hm, hm! Nå ja, som man t a ret. Men en rasande god smak har
ni i alla fall, herr grefve. Er Anna ser ackurat ut som en Venus
eller som en förtrollande vattennymf, som just stiger ur badet och
ännu ej gjort toalett.
— Inte något onödigt prat, John.
— Se så, jag kommer ju sättande efter er med sjumilastöflar.
Bomber och granater, nu förstår jag allt. När man sett en sådan
nymf, måste man strax åter tänka: hafva är bättre än, om man
hade. En praktflicka det där! Hittils har jag, uppriktigt sagt trott,
att det endast var sminkburken, som gjorde er Anna så skön.
Grefven smög sig ljudlöst ända fram till bakdörren af huset.
För honom, som var vän i huset, var det en lätt sak att förskaffa
sig inträde!
Han hade ju för en stor penningsumma köpt villan åt
skådespelerskan, och följaktligen hade det icke varit mer än hennes
skyldighet att af tacksamhet som gengåfva^förära honom en —
portnyckel.
När den hemlighetsfulle främlingen lämnat grefve Adlerströms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
