Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugunionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dick så satt henne i eld och lågor. Och ändå hade
han varit en härlig älskare, med sin vältalighet och
sina ömma fraser, sina kärlekssånger som hade tjusat
henne så, men det var något annat hon kände för
Graham och som han måste känna för henne.
Dessutom hade hon varit så oerfaren i fråga om kärlek
och tillbedjare på den tiden för länge sedan, då Dick
uppenbarat sig för henne som en halvgud.
Och medan hon tänkte sådana tankar förhärdade
hon sig mot honom och överlämnade sig
hänsynslöst åt sin flammande känsla för Graham. Myllret,
glädjen, ysterheten, den nära, ömma beröringen under
dansen, den sommarvarma kvällen, det flödande
månskenet och blommornas nattliga doft — allt
underblåste hennes glöd, och hon motsåg med längtan den
enda dans hon ytterligare skulle våga dansa med
Graham.
»Det behövs intet blixtljus», förklarade Dick. »Det
är en tysk uppfinning. Exponering i en halv minut —
då är den ordinarie belysningen tillräcklig. Och det
bästa är att plåten kan framkallas och kopieras
genast. Det är naturligtvis en brist att man inte kan
kopiera direkt på plåten.»
»Men om bilden blir bra, kan man efter den
preparera en annan plåt som man kan kopiera efter»,
inföll Ernestine.
Hon kände till den tjugu fot långa stålfjädern i
ormfason som låg hopringlad inne i kameran och som
flög ut som en trollgubbe ur en ask, då Dick klämde
på gummibollen. Och det var andra som kände till
hemligheten och övertalade honom att gå efter
kameran.
342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
