- Project Runeberg -  Den lilla damen i det stora huset /
318

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugusjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mina herrar och ädla dryckesbröder, och vi skola tala
om Armageddon då den sista solen går ner.»

Hon var vid uppsluppet lynne, och förvånad såg
Dick henne tända en cigarrett. Han kunde räkna
på fingrarna de cigarretter hon hade rökt i tolv års
tid och då endast, för att en rökande kvinnlig gäst
ej skulle känna sig generad. Sedan, då han
blandade till en grogg åt sig och Graham, överraskade
hon honom åter genom att be honom blanda till »en
liten liten pärla» åt henne.

»Det här är whisky», varnade han.

»Å, en mycket liten», envisades hon, »och sedan
ska vi tre vara riktigt goda stallbröder och reda
ut världen. Och då vi ha fått den riktigt utredd
skall jag sjunga Valkyrian för er.»

Hon deltog mera i samtalet än vanligt och sökte
få sin man att tala. Det märkte Dick, men han gav
efter och kom snart riktigt i farten att tala om de
blonda världserövrarna.

Hon försöker få honom att tävla, tänkte Graham.
Men Paula tänkte knappt på den sidan av saken,
hon bara njöt av att se två sådana män tillsammans,
som bägge voro hennes. »Det talas så mycket om
storvildt», tänkte hon en gång för sig själv, »men
har någonsin en liten kvinna nedlagt stoltare storvildt
än detta?»

Hon satt med korslagda ben på soffan, där hon,
om hon vände huvudet, kunde se Graham halvligga
bekvämt i en stor stol, medan Dick låg utsträckt på
kuddarna bredvid henne. Och alltid, medan de
talade, gingo hennes ögon från den ene till den andre,
och medan de talade om kamp och strid, alltid på

318

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:22:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilladamen/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free