Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugusjätte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det vara en stor glädje att ertappa den strålande,
oförvitliga Paula med att vara av samma lera som
någon annan Evas dotter. Och vilken dam som helst,
som råkade komma dit för en dag eller för en kväll,
kunde uppfånga en glimt av situationen — åtminstone
Paulas situation, ty ännu hade han ej kunnat fundera
ut Grahams. Men en kvinna genomskådar alltid en
kvinna. ’
Men Paula, som var olik kvinnorna på andra sätt, var
även olik dem i detta. Han hade aldrig sett henne
utveckla list, aldrig sett henne lura på andra kvinnor
för att ertappa dem med ett felsteg — utom då det
gällde honom. Och han smålog åter åt den lustiga
historien med mrs Dehameny, som endast varit en
historia i Paulas fantasi.
Bland annat som Dick undrade över var också
huruvida Paula undrade över om han visste något.
Paula undrade verkligen, men till en tid utan
resultat. Hon kunde ej upptäcka någon förändring i hans
sätt mot henne. Han expedierade sitt oerhörda
arbetsprogram som vanligt, spelade som vanligt, sjöng
sina sånger och var godmodigt munter. Hon försökte
inbilla sig att han var vänligare mot henne än
vanligt, men plågade sig själv med fruktan att detta var
inbillning.
Men hon behövde ej tvivla länge. Ibland i stort
sällskap, vid bordet, i salongen om kvällen, vid
spelbordet, iakttog hon honom under halvslutna
ögonlock, då han ej såg dit, tills hon blev övertygad om
att hon läste i hans ögon och hans ansikte att han
visste. Men hon antydde aldrig detta till Graham.
302
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
