Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anklagelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stannas hästen med ett ryck, och man får veta, att man har
sin frihet att lämna släden, om man så vill, men gör man
detta, förlorar man allt hopp att bli vigd. Han ämnar nu
resa till Västmarken och låta viga sig vid henne, men
begagnar hon inte detta tillfälle, kommer han inte att ge
henne ett nytt. Man invänder, att det är omöjligt att vigas,
det har ju inte lyst. Han underrättar då därom, att han har
låtit lysa, henne ovetande, i hennes hemsocken. Allt detta
med en min och en uppsyn så skrämmande, att man är nära
att stiga ur. Men man besinnar då, att man därmed försakar
livets lycka, och man sitter kvar. Man är full av tvekan
under hela färden, man förstår hur hatad man är, när man
på detta sätt tvingas att vigas utan anständig bröllopsdräkt.
Ännu i brudstoln är man nära att säga nej, men man gör
det inte. Man vill inte avstå den älskade till henne, som har
skrivit biljetten, skrivit de avskyvärda rader, som har orsakat
hela olyckan. Man hoppas väl också, att detta hat skall
kunna mildras med tiden, man hoppas kunna återvinna och
försona. Men man missräknar sig härvidlag, man är
verkligen så hatad, att man förfäras. Man får snart veta, att
mannen har fattat sitt beslut och avsagt sig det stora
pastoratet. Man förstår, att han har gjort detta, därför att man
skall få fortsätta att träla i fattigdom. Man unnas inte att
komma i goda omständigheter och en ansedd ställning. Men
inte nog med detta. Man märker snart något vida värre,
nämligen att han försöker på allt sätt förstöra sig själv, man
märker, att han börjar dricka utan måtta, utan behärskning.
Man ber och tigger, men ingenting hjälper. Man kan inte
fördölja för sig själv, att han inte mer har någon glädje
av livet. Han frågar inte en gång efter sina fattiga
sockenbor. Han vill förfalla, vill gå under. — Se där en mycket
skön bana, som är avbruten, en mycket god man, som är
förvandlad till ett vilddjur! Och allt detta till följd av en
oförståndig flickunges obetänksamhet! Månne hon nu
förstår vad hon har gjort? Månne hon framför allt förstår,
att hon gör bäst i att erkänna, att hon har skrivit biljetten
i förflugen kärleksyra? Ty om inte så är, tvingar hon sin
far att tro, att hon har skrivit av djävulsk beräkning för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
