Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruddansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att hon inte hade fått hålla sitt ord till Britta. Tänk bara,
vad de två hade talat om detta stora bröllopet! Det hade
ju inte varit möjligt att få Britta glad åt brudgummen, men
det hade muntrat opp henne, då prästdottern hade sagt, att
hon fröjdade sig åt att få se henne i brudklädseln.
Hon måtte väl gråta. Det var ju så svårt, att hon hade
bedragit Britta.
Det var besynnerligt! Hon tyckte, att hon hörde
bjällerklang och hästtramp. Och fiolspel, det var nu inte att ta
miste på.
Det blev tydligare och tydligare. Säkert var det, att hon
hörde något. Men var i all sin dar kunde det komma ifrån?
Hon reste sig och gick bort till det östra fönstret, där hon
kunde se oppåt allén.
När hon hade tänt brasan för en timme sedan, hade det
varit svart natt utanför. Nu var elden utbrunnen, så att det
var mörkt i kammarn. Men under tiden hade det ljusnat
där ute. Det hade blivit klart och stjärnljust. Snön på marken
och rimfrosten på trädena hade tagit till att lysa på egen
hand. När hon kom fram till fönstret, var det som att se
ut i ett upplyst rum.
Hon såg helt tydligt, att det kom ett brudfölje åkande
utför allén och fram mellan de gamla husena på bakgården.
I främsta släden satt spelmännerna med fiolerna under
hakan och filade av alla krafter på strängarna. I den andra
satt brud och brudgum, och bruden hade inte velat hänga
någon schal över huvudet, utan lät kronan blänka i det vita
snöljuset. Därpå kom släde efter släde med följesfolk. Hon
kände igen klockar Moreus’ vita häst, kyrkvärdens röda
släde och — — —
Det svindlade för hennes ögon. Hon fick lov att sätta sig
ner på stoln bredvid fönstret. Hon kunde inte reda ut vad
det var. Varför reste bröllopsfolket från Lobyn hit till den
tomma prästgården?
Kanske det bara var sådant hon såg, därför att hon hela
dagen hade i sina tankar varit borta i bröllopsgården.
Hon hörde, att de stannade framför trappan, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
