Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
barn, kring ett bord med äpplen och nötter. Det
var som att vara på en mörk parkett och följa med
handlingen på en upplyst scen; handling var det
icke mycket av, men värmen kändes tvärsöver
gården, och stämningen. Mitt hjärta ropade helt
omotiverat på någon, som jag aldrig tänker på, men som
jag en gång hoppades jag skulle få ha barnbarn med.
Det var mycket dumt av mig, men kom sig därav
att deras lampa var alldeles lik den vi skulle haft,
och som varje kväll skulle brunnit med sitt stilla,
röda sken över vår tysta och heliga lycka.
När jag kommit ända dit, fällde jag ned min ridå
och tänkte: — Det där är nog bra, men j a g har ju
Friheten. Och i mitt hjärtas innersta hjärta
avskydde jag den, som kvinnliga kvinnor gör, då
de har den.
Gudskelov, så kom då töserna, och den heliga
tystnaden var bruten.
— Var ha vi den plikttrogna? (Det var jag.)
Ljus i de elektriska fotogenlamporna! Nu skall
det firas sabbatsafton! Jag har köpt blomster för
femtio öre på Hötorget.
— Husch! sade jag. Emmy är dålig. Hon ligger
som en liten sak på soffan, och jag har förgäves
sökt väcka henne till liv.
— Å, du känner inte våra vanor än! Hon är
nedgången för veckan. Det är alltihop det. Än tål
hon att dras upp några gånger. Hon har mera
krafter än du tror att offra på Förenade Bolagens
altare. Eller hur, Emmy?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
