Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
PÅ LIFVETS IIAF.
som i lifstiden hafva liört och förkastat
lifvets ord, men äfven hedningar, hvilka
hafva dött i sina synder. Ty, enär i
himmelen intet orent eller besmittadt kan
ingå, hafva inga sådana hedningar ingått
der. De äro i de osaligas andeverld.
Men mellan denna verld och de saligas
är ett oöfverstigligt svalg befäst. Ingen
kan komma öfver detta svalg. Här
påminnas vi åter om Pauli ord: "Ty alla
som utan lag hafva syndat skola ock utan
lag varda förtappade" (Rom. 2: 12). Det
vill säga, de varda väl förtappade, de
inkomma aldrig i himmeln; men deras dom
blir ej så svår som deras, hvilka hafva
förkastat det ljus som gafs med Mose lag
eller än mer som deras, hvilka hafva
förkastat evangelii klarare ljus.
I öfverensstämmelse med dessa på
tydlig skrift hvilande slutsatser står det
nit och den sjelfuppoffriug, som vi finna
hos apostlarne vid den första
utbredningen af kristendomen i verlden. De
försakade alla jordiska fördelar, blefvo gerna
aktade som dårar, utsatte sig för
lidanden och förföljelser ända till döds for att
bibringa sina medmenniskor frälsningens
kunskap genom Jesus Kristus. Hade detta
varit nödvändigt, om det gifves frälsning
efter döden? Handla de, som tro på sådan
frälsning, på samma sätt? Nej, alls icke!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
