- Project Runeberg -  Lif och Död eller Branden vid Glasbruksgatan år 1840 /
60

(1869) [MARC] Author: Lars Johan Govenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

ett ögonblick ryckas ur ett menniskohjerta, der verlden
åtminstone trott dem finnas. Ett ögonblick darrade han,
som mången gång sett döden i ögonen på hafvet utan
den minsta fruktan, men det andra ögonblicket var han
återigen sig sjelf och började sålunda:

— Samma natt elden rasade på Glasbruksgatan
Bob innan Elin ropade pä hjelp, tilldrog sig en händelse
just i porten af detta hus, hvari jag ofrivilligt kom att
bäfva del såsom åhörare. Er brorsdotter berättade vid
inin ankomst hit den vedervärdiga tilldragelsen, huru en
inan bad Slid, att hans Inis måtte brinna, på det att
guldhögen i hans kassakista skulle- blifva starr*; huru
lamme man ville offra at lågorna sin enda slägting och
förbannade den trogne arbetaren, som ville släcka lagan

hans Inis. Allt. detta är ingen fabel, utan en
san-,/htti, ett lefvande drama, deri de medspelande ännu
finnas i lifvet. .Ing stud vid porten af detta hus och
surrade en lina kring en nedfallen bjelke, då jag hörde alla
dessa orden, dem er brorsdotter nyss förtäljde er,
uttalas at en gammal, gråhårig, man, som är förmyndare
och giftoman at samma flicka, han velat uppoffra, och
jag kan på bibeln svärja intur Sverges alla domstolar,
att denna man är just ... — Alfred skulle utsäga
namnet och närmade sig den olyckliga gubben, som rast sig
upp och med förvirradt utseende betraktade den
anklagande sjömannen, dä eo liten hand lade sig äfven på
bana mun och hindrade honom att fullborda meningen.
Det var Elin, som nu i sin tur kom såsom en fridens
engel och strödde balsam i den förkrossade gamle
mannens hjerta med dessa orden:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:19:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifochdod/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free