Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jerusalems förstöring. Oratorium - Första afdelningen - Femte inträdet - Sjette inträdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Låt hämdens flod oss hellre dränka!
Men förr’n du fullgör vredens bud,
Ack måtte, Herre! du betänka:
Vi äro stoft, och du är Gud.
Zorobabel.
Ja, då en rök utaf blod mig omgifver,
En rök, som då stormen vildt-rasande far
Och itänd en skog af åskviggen blifver,
Ja, då i hjertat jag afgrunder har.
Att bränna, att mörda och sköfla, jag hastar.
På platsen, Iskarioth, väntar jag dig . . .
Men Gud! hvilka stenar, soin Golgatha kastar . . .
Hans blod öfver oss! . . . Det är tid - dön med mig!
Sjette inträdet.
De förre. En ny tropp af beväpnade soldater.
Kommen, kommen, romarn strider;
-Salem s murar störtas re’n,
Och af dödens bloss ett sken
Öfver templets torn sig sprider.
Allmän kör af de beväpnade.
Tappre fäder! edra grafvar
Skola färgas med vårt blod,
Och till er ej dödens flod
Öfverlemna fega slafvar.
Hoppet eldar krigarns bröst,
Hämden allting möjligt finner;
Men, förtviflan, vid din röst
Segrarn med sin slaf försvinner*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
