- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
243

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvarvid han underkastades ett ingående förhör. Ehuru han
därvid förklarade sig förkasta Dippels satser »in totum et
tan-tum», tyckes konsistorium ej hafva vågat sätta allt för stor
tillit till uppriktigheten af hans försäkringar. — Konsistorii
misstro till honom ökades af livad ett par prästmän, Helhnan
och Yolter, som voro hans medhjälpare i ämbetet, dels i
enskilda samtal, dels slutligen i sina predikningar offentligen
utspred o om honom. Till grund för deras anfall mot Tollstadius
lag dock icke blott nitälskan för sanningen, utan älven
personlig ovilja mot deras förman. Dessutom hade äfven under tiden
ett par kvinnor, som icke utan skäl misstänktes för dippelianism,
och som ansågos såsom Tollstadii lärjungar, hvars predikningar
de flitigt åhörde, varit inställda för konsistorium, hvarvid de
haft ett och annat att berätta om sin själasörjare, som gjorde
denne ännu mer misstänkt. Alltnog, när konsistorium d. 13
Dec. till k. m:t ingaf det begärda betänkandet angående
Tol!-stadius, befanns konsistorium däri tillstyrka, att han, sedan han
i sin församling efter förelagdt formulär förklarat Dippels lära
fördömlig, på behaglig tid måtte sättas från ämbetet, på det att
han finge tid att läsa »adversarios», tillägger konsistorium ej
utan ironi, hvarefter det komme att bero på k. m:t att på
någon annan plats sätta honom till ämbetet igen. Tre af
konsistorii ledamöter voro dock af annan mening än flertalet. Ibland
dem var också den försiktige Schröder, som väl höll före, att
den anklagade i mycket felat samt icke ådagalagt det nit han
bort, och att det ålåge honom att både erkänna och betyga
ånger öfver de felaktigheter, han låtit komma sig till last, och
att alltid fast förblifva vid Guds hälsosamma ord. En af de
andra, som voro af afvikande mening, kyrkoherde Forskål,
frikände honom helt och hållet,guider det att den tredje,
kyrkoherde Bergner, yrkade, att Tollstadius skulle inför sin
församling: aflägga den trosbekännelse, han vid sin sista inställelse i
konsistorium afgifvit.

Konsistorii yttrande samt de vittnesmål, som de förut
nämnde Tollstadii ämbetsbiträden vid personlig inställelse inför
justitiekanslern haft att afgifva, föranledde regeringen att d. 7
Mars 1729 tillsätta en kommission, som hade att ytterligare
skärskåda Tollstadii sak samt företaga undersökning med andra
personer, som voro misstänkta för dippelska sympatier. Den
sålunda tillsatta kommissionen bestod af 9 personer, 5 lekmän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free