- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
122

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mot affallet från den fäderneärfda tron. Det hindrar dock icke.
att neologien vann talrika anhängare inom detta stånd, och att
affallet till en mer eller mindre utpräglad rationalistisk
kristen-domsuppfattning blef rätt allmänt bland prästerna.

Yi hafva redan i det föregående haft tillfälle att höra
klagomål i riksdagen framställas öfver ett omkring sig gripande
religionsförakt. Det var särskildt försummande af gudstjänst
och nattvard, som utgjorde yttringarna häraf. Dessutom
klagade prästerskapet i konsistorium och i riksdagen gång på gång
öfver sabbatens missbruk till alldagliga sysselsättningar och
världsliga nöjen. I den skrifvelse af d. 22 Aug. 1741, kvari
ritsens ständer hos k. m:t anhålla om inskränkning i
helgdagarnas antal, besvärade de sig öfver söndagars och helgdagars
missbruk, hvarför de begärde nyssnämnda inskränkning, och att
»i det stället sabbatsdagen med de tre årliga högtider lyses i
större och starkare hägn och frid». I den förordning, som med
anledning däraf den 11 Nov. s. å. utkom, heter det, att som
huf-vudändamålet med vissa helgdagars afskaffande vore »att sätta
sabbaten och de andra större högtids- och bönedagarna uti
större lielgd och frid; så vilja vi härmed ej allena nådeligen
förmana, utan ock allvarligen bjuda och befalla samtliga våra trogne
undersåtar, så högre som lägre, att de ej allena själfva hålla
sabbatsdagen rätteligen helig och den icke till annat än Guds
lof och pris samt sin egen förkbffing uti kunskap, tro och
gud-aktighetens utöfning använda, utan ock tillhålla sina barn och
tjänstefolk detsamma att göra» 1). Detta hjälpte dock icke mer,
än att prästeståndet redan vid närmast följande riksdag hos
regeringen besvärade sig öfver »den allestädes öfverhandtagande
ogudaktigheten, hvilken nogsamt bevisar sig med den offentliga
gudstjänstens öfvergifvande, sabbaternas ohelgande och Herrens
h. nattvards skändliga förakt, hvarmed så långt kommit, att de
husen, som äro helgade till läro-, böne-, lof- och
tacksägelsehus, stå nästan tomma, och miclt under den offentliga
gudstjänsten förmärkes buller och rörelse på gator och vägar,
likasom hvarken Gud eller hans tjänst, dyrkan och dag vore hos
oss i någon aktning». Prästeståndet anhåller därför i sin
skrifvelse härom, att k. m:t ville låta en publikation utgå, som
förnyade de förut i detta ämne utkomna hälsosamma förordningarna.

Ö Se årstrycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free